Om svar anhålles - Svenska Akademiens ordbok - Göteborgs ...

60
Jag har också noterat de fall då Serenius-belägget varit ett s.k. förstabelägg i SAOB.
Vidare har materialet också hanterats på sådant sätt att det kunnat sorteras efter beläggets
status som källspråksenhet respektive målspråksenhet i ordböckerna.
De belägg ur Serenius ordböcker som återfanns i OSA-materialet visade sig vara fördelade
på följande sätt:
Tabell 5: Belägg ur Serenius ordböcker
1734 (eng>sv) 1741 (sv>eng)
Totalt antal belägg 2 427 1 020
Betydelsemoment 1 111 728
Ssgr 1 043 180
Avledn 189 41
Särsk. förb 84 71
Totalt antal förstabelägg 1 592 408
Betydelsemoment 562 243
Ssgr 826 96
Avledn 157 32
Särsk. förb 47 37
Redan en uppställning av detta slag ger en grov uppfattning om det undersökta materialet.
Som väntat kommer flest belägg från den engelsk-svenska ordboken, troligen för att
denna är äldst och därför excerperats först. Av den anledningen har man inte tagit med
samma exempel en gång till när man excerperat den svensk-engelska, något yngre, ordboken.
Denna är nämligen en vändning av den engelsk-svenska och består därför huvudsakligen
av ett urval av innehållet i den engelsk-svenska ordboken. Det är därför inte
förvånande att den både yngre och mindre svensk-engelska ordboken inte bidragit med en
lika stor andel belägg som den äldre, engelsk-svenska. Lustigt nog bidrar den svensk-engelska
ordboken med en större procentandel särskilda förbindelser i förhållande till de övriga
beläggen, jämfört med vad den engelsk-svenska ordboken gör. Det absoluta antalet
belägg är dock litet för denna kategori.
En enkel uppställning av denna typ tillhandahåller framför allt information om vilka
kategorier i Serenius ordböcker som är värda att undersöka närmare. Förstabeläggen är
då av särskilt intresse och man kan bl.a. notera att dessa i 1734 års ordbok till mer än hälften
består av sammansättningar medan 1741 års ordbok i stället har hälften av sina förstabelägg
i betydelsedelen av SAOB. (En mer utförlig studie av dessa kategorier utförs i
avhandlingsform).
Uppställningen är enkel, men kan ge värdefull information om vilka kategorier som är
värda att arbeta vidare med i respektive ordbok.
Problem
När man använder OSA-materialet för att komma åt innehållet i en viss källa i ordboken
räcker det dessvärre inte med att bara ta fram alla de beläggställen där källan förekommer,
man måste gå vidare till själva källan för att kunna beskriva den utförligt I arbetet
med Serenius-beläggen uppenbarades ett flertal tidsödande irritationsmoment och problem
som till stora delar gick att hänföra till SAOB:s redigeringsprinciper. Några av problemen
går inte att komma runt eftersom de bottnar i en konflikt mellan språkförändring
och ordböckers behov av konsekvens. En ordbok måste med nödvändighet ha enhetliga
principer för ortografi, morfologi etc. och redigeringsprinciperna bör självfallet bottna i
den språknorm som används när ordboken redigeras. Att detta innebär problem för nor-