Om svar anhålles - Svenska Akademiens ordbok - Göteborgs ...

43
Lena Rogström
Den ortografiska normen i SAOB
Under den tid som SAOB redigerats har svenska språket utvecklats och förändrats, inte
minst vad gäller ortografi och morfologi. För SAOB:s del har framför allt 1906 års stavningsreform
medfört en del förändringar beträffande stavningen i ordboken, eftersom flera
bokstäver både hann påbörjas och tryckas innan reformen slog igenom.
Det är självfallet besvärligt för utgivningen av en omfattande ordbok när själva metaspråket
måste anpassas. De ortografiska förändringarna har också ställt OSA-projektet
inför en del principiella och praktiska problem varför vi valt att ägna ett separat avsnitt
åt just stavningsprinciperna i ordboken och databasen. Redogörelsen för språkdebatten
under 1800-talet blir med nödvändighet mycket knapphändig, men den som vill läsa mer
om dessa frågor kan få upplysningar om utförligare beskrivningar i litteraturlistan.
Svenska Akademien och stavningen
Svenskan, liksom de flesta skriftspråk, har periodvis varit föremål för intensiva debatter
angående stavning, och för svenskans vidkommande verkar diskussionen ha varit ovanligt
livlig under 1700-talet. Gustav Vasas bibel hade sedan 1500-talet haft stort inflytande
på stavningen, men allt eftersom de språkvetenskapliga disciplinerna utvecklades, samtidigt
som språket förändrades, höjdes röster som förespråkade en ortografi bättre lämpad
för det moderna språket. Man kan urskilja två läger – det ena bestående av dem som förespråkade
en ljudenlig stavning, och det andra bestående av dem som snarare ville lägga
etymologiskt släktskap till grund för stavningsprinciperna.
Under slutet av 1600-talet debatterade Urban Hiärne och Jesper Swedberg med en för
oss smått obegriplig intensitet om stavningsfrågor, och under 1700-talet engagerade sig
oerhört många i debatten. 1741 försökte man t.o.m. få Riksdagen att lagstifta om stavningsfrågor
– ett förslag som visar på allvaret i frågan.
Det är också mot bakgrund av denna debatt om språkriktighet, språkvård och språkvetenskap
man skall se instiftandet av Svenska Akademien år 1786. Svenska Akademien
har alltid haft stort inflytande på språkfrågorna i vårt land och SAOL har status av en normerande
ordlista för svenska språket. Det var också en av Akademiens ledamöter som
gjorde en bestående insats för att stabilisera stavningen av svenskan under början av
1800-talet, nämligen Carl Gustaf af Leopold, som 1801 fick gehör för sina ortografiska
principer. Dessa befästes sedan ytterligare genom att Carl Jonas Love Almqvist lade dem
till grund för sin ”Svensk Rättstafnings-lära” 1829.
1889 utkom den sjätte upplagan av SAOL, i stora drag utformad av Esias Tegnér d.y.,
och denna upplaga innehöll en stor mängd ortografiska förändringar. Året efter beslöts att
SAOL skulle upphöjas till norm i stavningsfrågor.
Den ortografiska debatten fortsatte dock genom hela seklet och resulterade slutligen i
1906 års stavningsreform då svenska språket antog den ortografiska norm som i stort sett
gäller än idag.
1906 års stavningsreform
De viktigaste punkterna i 1906 års stavningsreform omfattar stavningen av v-ljudet, t-ljudet
och ä-ljudet.