Om svar anhålles - Svenska Akademiens ordbok - Göteborgs ...

56
Oxfordordbokens gamla material t.ex. är till större delen insamlat av frivilliga,
icke instruerade krafter, vilket gör att en stor del av det var undermåligt eller
rentav oanvändbart. (Hast 1985:161)
Hast har säkerligen helt rätt i att SAOB har en mycket god materialsamling jämfört med
andra större ordböcker. Men frågan återstår om SAOB skulle ha stått sig ännu bättre med
en excerpering som ansluter sig närmare till Alléns modell. En viktig faktor därvidlag är
storleken på den korpus som skulle behövas för att den skulle göra nytta: om den skulle
bli ohanterligt stor vore inte mycket vunnet. Det är något som i viss mån kan belysas av
existerande frekvensundersökningar, t.ex. Nusvensk frekvensordbok (Allén et al. 1970).
Resultaten där visar att ordförrådet i faktisk text har en synnerligen ojämlik distribution,
med en liten frekvenstopp vars ord utgör i storleksordningen någon procent vardera av det
totala antalet löpord i en text. I en miljonordskopus måste man räkna med att stora delar
av ordförrådet inte kommer med över huvud taget och att en betydande del av de representerade
orden och ordformerna är enfrekventa. Det hjälper att öka korpusens storlek till
20.000.000 ord och mer, men det är tankeväckande att Språkbankens drygt 30.000.000 ord
från tidningar och romaner inte innehåller en enda ballethoppa men väl balettfetischer,
balettoman och balettvapen.
Den som vill dammsuga språket efter infrekventa fenomen måste kort sagt ha en mycket
stor korpus. Skulle 30.000.000 ord per 50-årsperiod räcka Samtidigt kan man uppenbart
nå intressanta resultat med mindre material. Så kan Gellerstam redovisa en studie
baserad på en delmängd av NFO-materialet (med totalt 1.000.000) där huvuddragen i de
etymologiska proportionerna i nusvenskt språk tecknas (Gellerstam 1994). Sådana studier
kan förvisso inte ersätta SAOB, men de är ändå viktiga i sammanhanget. De ger en
typ av oberoende stöd som är nödvändigt för att avgöra i vad mån SAOB är tillräckligt bra,
inte bara vad som skulle leda till en förbättring.
Litteratur
Allén, S. 1980. Hur djupt går SAOB I: Nysvenska studier. Årg. 59–60. Lund.
Allén, S. 1970. Nusvensk frekvensordbok baserad på tidningstext. I. Graford,
homografkomponenter. Stockholm.
Anvisningar till insamlande av språkprov för Svenska akademiens ordboksarbete. 1916. 4.
uppl. Lund.
Engwall, G. 1994. Svenskt och franskt. I: Arv och lån i svenskan : Sju uppsatser om
ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien.
Stockholm.
Gellerstam, M. 1994. Ordförrådets härledning. Arv och lån i svenskan : Sju uppsatser om
ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Utgivna av Svenska Akademien.
Stockholm.
Hast, S. 1985. Om SAOB:s material. Nysvenska studier. Årg. 63. 1983. Lund.
Handbok för redigeringen av Svenska Akademiens ordbok. 1904. Utarbetad av Ernst
Kock.
Handbok för redigeringen av Svenska Akademiens ordbok. 1993. Utarbetad av Hans
Jonsson.
Jonsson, H. 1983. Ekeblad och SAOB. Nysvenska studier. Årg. 61. 1981. Lund.
Lundbladh, C.-E. 1992. Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Lund.
Ordbok över svenska språket, utg. av Svenska Akademien. (Svenska Akademiens ordbok.)
1893 –. Lund.
Schlyter, C. J. 1877. Ordbok till Samlingen af Sveriges Gamla Lagar. (Samling af Sveriges
gamla lagar. 13). Lund.