Om svar anhålles - Svenska Akademiens ordbok - Göteborgs ...

73
Lars Svensson
Att söka i Språkdatas SAOB-konkordans
Artiklarna i SAOB måste självklart följa de redigeringsregler och principer och starkt
formelaktiga språk som tillämpas, så att verket får en enhetlig och likartad form. Trots
manualer och diskussioner och sökande i ordboken, som har lång tradition, kan det emellertid
inte så sällan vara svårt att snabbt finna lämpliga paralleller l. modeller l. likartade
exempel på det formella planet, t. ex. i fråga om ett ords uttal, böjning l. bruklighet l. en
anmärknings placering l. formulering osv. Ibland minns man (delar av) en bra formulering
av en anmärkning l. bruklighetsangivelse o. d. men inte i vilken artikel den står. Därför
hälsar vi på ordboksredaktionen med stor tillfredsställelse att Språkdatas SAOB-konkordans
nu finns tillgänglig på universitetsnätet.
Konkordansen utgörs av en optisk inläsning av de tryckta volymerna. Materialet i konkordansprogrammet
är lagrat som löpande text i form av ett antal delmängder, var och en
– i vårt fall – bestående av en ordboksartikel. Varje delmängd är försedd med uppgift om
beläggställe. Till ett givet ord kan man få en grafordlista, en konkordans och en kontext.
Graforden och konkordanserna kan sorteras initial- och finalalfabetiskt. Man kan även
söka på fras och årtal, men också på brukligheten (†) [= dead]. Man kan bläddra rad för
rad eller sida för sida och växla listningsriktning. Kommandot ”/a” utvidgar kontexten till
en hel spalt. Det går också att göra en utskrift av skärmbilden.
Hur fungerar då SAOB-konkordansen i praktiken Ja, på det hela taget mycket bra.
Med hjälp av SAOB-konkordansen kan man t. ex. kontrollera en källas skrivning eller
förkortning. Detta är värdefullt, om det förekommer flera uppgifter om källans förkortning.
En sökning på källan ger i allmänhet besked direkt. Vid ett tillfälle kunde en kontrollant
inte finna den på excerptlappen angivna källan Buttmann (1825) bland våra
förkortningar eller i den s. k. Grållan – kontrollanternas egen uppslagsbok och "bibel" rörande
källorna – men en sökning i databasen gav besked: FAXE Buttmann (1825) skall
källan heta. (J. Faxe har översatt Buttmanns grekiska grammatik och kommer att stå som
"författare", eftersom det är den svenske översättarens språk som behandlas i SAOB.)
Om man skall behandla t. ex. en lek eller titel eller ett oböjligt substantiv, så är det
lämpligt att studera hur sådana artiklar brukar behandlas i ordboken.
Anmärkningar är vanliga i ordboken. I en anmärkning kan man behandla en misstänkt
eller avvikande ordform, en felöversättning, att ordet böjdes med latinska ändelser i äldre
svenska o. d. Självklart har man nytta av att granska några anmärkningar för att se vilka
stilar som används, var anmärkningen skall placeras i artikeln. Osv.
Andra exempel där databasen kan ge hjälp och ledning.
Hur återges stumt tecken i ryska ord i etymologiska parentesen
Hur används t. ex. termen "överförd" i SAOB
Exempel på verb bildade till det svaga avljudsstadiet
Exempel på retrograd ordbildning
Uttalsuppgifter i äldre ordböcker (t.ex. Dalins Ordbok öfver svenska språket (1850–
1855), Westes Svenskt och fransyskt lexicon (1807) anförs vid ord, som är döda. Var skall
dessa uttaluppgifter placeras i ordboksartikeln Vilken stil skall de ha Osv.
En svaghet med databasen är att träffarna avser samtliga förekomster av den sökta
bokstavsförbindelsen. Söker man siffrorna t. ex. 1990 så betecknar siffrorna dels årtal,
dels siduppgift i en källa. Men äv. fall som 19:90 registreras. Söker man på STRINDBERG
– 4.775 träffar i databasen – så redovisas samtliga anträffade STRINDBERG: författaren,