Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
i Danmark där decentraliseringen av löneförhandlingarna haft till följd att
lönegapet ökat (se Asplund et al 1995).
I jämförelse med den tidigare redovisade ekonomiska forskningen kring
kvinnors löner, är forskningen kring det ömsesidiga beroendeförhållandet
mellan nationella lönesättningssystem och löneskillnader mellan kvinnor
och män, mindre välutvecklad. Och även om det finns belägg på en internationellt
jämförande nivå för att centralisering och reglering av minimilöner
har en stark inverkan på kvinnors löner och på lönegapets storlek, så finns det
än så länge få nationella studier av de förändringar i lönesättningssystemen
som tilldragit sig i så gott som samtliga länder. Trenden mot ökad decentralisering,
den ökande individuella lönesättningen, förändringarna av de bestämmelser
som reglerar lönerna i kollektivavtalen och vilken inverkan
minimilönelagstiftningen har, har ännu inte studerats. Vilken generell inverkan
löneåterhållsamhet och ökade löneklyftor, lönesänkningarna för de lägst
avlönade m m har på löneskillnaderna mellan könen är ännu inte en angelägenhet
för forskningen i flertalet länder. Medan man i Norden har en
tradition av att studera olika system för lönesättning och deras inverkan på
olika grupper anställda på arbetsmarknaden, så är antalet studier av detta slag
mycket sällsynta i de sydeuropeiska länderna.
Arbetsorganisation och lönesättning
Beläggen för att den yrkesmässiga könssegregationen har en negativ inverkan
på kvinnors inkomster – dvs, det faktum att ”kvinnojobb” är lågbetalda för att
de utförs av kvinnor – har under senare år bidragit till ett stort intresse för
undervärderingen av de arbetsuppgifter som utförs av kvinnor i jämförelse
med de som utförs av män. I allt fler fall har man kunnat konstatera att även
då kvinnor har arbeten som är fullt jämförbara med mäns vad gäller krav på
skicklighet, ansträngning, ansvarstagande och i likvärdiga arbetsmiljöförhållanden,
är deras genomsnittliga löneersättning lägre än mäns (för engelsk
litteratur se Acker 1989; Blum 1991; Kahn och Meehan 1992; Milkmann
1986; Sorensen 1984; Willborn 1989, för tysk litteratur se Jochmann-Döll
1990; Winter 1994, för holländsk se Brouns et al 1996; Sanders 1992, för
svensk litteratur se Löfström 1993, för österrikisk se Cyba et al 1985).
Undersökningar i så gott som samtliga länder ger stöd för denna observation;
detaljer kring dessa undersöknignar finns rapporterade i de enskilda länder-
104