Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

obetalt arbete
och omväxlande i termer av riktningen på utbytet, dess frekvens och volymen
på de resurser som är involverade.
För att sammanfatta dessa resultat, det är befogat att säga att forskningen
”avmytologiserat” frivilligarbetaren. Den typiska volontären är inte en medelålders
kvinna som, efter att barnen vuxit upp, söker ett alternativt sätt att
fördriva tiden på. Volontärerna är i verkligheten en mycket mer heterogen
grupp, såväl i termer av kön och ålder som sysselsättningsstatus. En viktig
fråga för forskningen har varit i vilken utsträckning frivilligt arbete är en bro
över i betalt arbete och i så fall för vilka. En ytterligare fråga för forskningen
är i vilken utsträckning kravet på det frivilliga arbetet ökar till följd av
förändringar i den traditionella familjestrukturen och nedskärningar av de
offentliga utgifterna. Samtidigt är det dock tänkbart att utbudet minskar, till
följd av ökad individualisering, längre arbetstider, ökat arbetskraftsdeltagande,
urbanisering m m.
Värdet av det obetalda arbetet
Forskningen om tidsanvändning och den förändrade fördelningen av betalt
och obetalt arbete har huvudsakligen bedrivits utifrån sociologiska frågeställningar.
Den ekonomiska forskningen har ett annat fokus och är mer inriktad
på förhållandet mellan obetalt arbete och makroekonomiska begrepp som
produktion, ekonomisk tillväxt, sysselsättning och nationalinkomst. Ända
fram till idag har dessa begrepp definierats utifrån den formella ekonomins
villkor och utan hänsyn till volymen på och organisationen av det obetalda
arbetet. Detta förhållande har länge utsatts för häftig kritik. Vid t ex FN:s
kvinnokonferens i Nairobi och Peking framfördes flera krav på att det
obetalda arbetet skulle inkluderas i den ekonomiska statistiken, nationalräkenskaperna
och bruttonationalprodukten för att lyfta fram och göra
rättvisa åt kvinnors bidrag till den ekonomiska och sociala utvecklingen. Det
finns också lobbygrupper inom Europaparlamentet som söker få till stånd en
internationell överenskommelse som grundval för att bestämma den ekonomiska
och sociala nyttan av det obetalda arbetet och beräkna dess bidrag till
BNP. En resolution som för fram detta argument antogs av Europaparlamentet
i juni 1993.
Det framgår klart av en genomgång av litteraturen på området att detta
mer integrerade angreppssätt i förhållande till traditionella makroekono-
153