Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

Kapitel 3
Kvinnors företagande
av Teresa Domingo och María Luisa Moltó
kvinnors företagande
Kvinnors företagande har till dags dato inte varit i fokus för något omfattande
forskningsintresse, särskilt inte i de sydeuropeiska länderna. Orsakerna till
detta ointresse är komplexa: de är å ena sidan rotade i traditionen inom
industriell ekonomi och å andra sidan i kvinnoforskningstraditionen. Industriell
ekonomi har främst intresserat sig för småföretagens roll i ekonomin,
för företagsetableringar och för nya företags överlevnad och eventuella
framgångar. Dessa sorters studier, som är såväl talrika som värdefulla, är
vanligen ”könsneutrala” i så måtto att de intresserar sig främst för sådant som
har med efterfrågan att göra och således helt bortser ifrån sådant som
företagarens kön. Kvinnoforskningen å andra sidan, har främst intresserat sig
för de förändringar som sker i de kapitalistiska ekonomierna och hur dessa
påverkar kvinnors position. Följden har blivit att kvinnor främst studerats i
sin roll som avlönad arbetskraft och/eller omsorgsgivare medan man ignorerat
kvinnliga företagare.
Under de senaste två decennierna har intresset för dessa frågor ökat. Inte
minst har den växande arbetslösheten, som drabbat kvinnor i flertalet
europeiska länder, stimulerat till ett nytt intresse för kvinnors företagande.
En del nordiska länder utgjorde länge ett undantag, nämligen under tider då
arbetslösheten var låg. Detta verkar ha minskat såväl incitamenten till att
starta nya företag som till att intressera sig för frågor kring kvinnligt
företagande. Med hänsyn till de hinder som kvinnor möter vid sitt inträde på
arbetsmarknaden, speciellt om de varit borta från arbetsmarknaden länge och
har en relativt begränsad eller obefintlig tidigare arbetsmarknadserfarenhet,
så är möjligheten att bli egenföretagare eller att starta ett mindre företag ett
attraktivt alternativ som kvinnor utnyttjar relativt ofta. Vissa åtgärder har
43