Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

Kapitel 7
Obetalt arbete
av Janneke Plantenga
obetalt arbete
Sedan mitten av 1960-talet har feministiska ekonomer och övriga samhällsvetare
studerat könsfördelningen av det obetalda arbetet. Den debatt om
hemarbetet som fördes under 1970-talet var inbäddad i ett marxistiskt
teoretiskt tänkande och tittade framför allt på i vilken utsträckning det
obetalda arbete som utfördes i hemmet skulle betraktas som produktivt eller
ej och om det utfördes i arbetets eller kapitalets tjänst. Målet med denna
debatt var att synliggöra kvinnors obetalda arbete, och vissa delar av kvinnorörelsen
riktade krav på att en ”hemmafrulön” skulle betalas av mannen eller
av samhället (en inblick i denna debatt såsom den fördes i Tyskland, finns i
Rapin 1988; på engelska finns en studie av Gardiner, 1997, som ger en
översikt över olika synsätt på hushållsarbete).
Sedan denna debatt om hushållsarbetet startade, har det bedrivits ett stort
antal forskningsprojekt om hur kvinnor och män fördelar hushållsarbetet.
Utöver framtagandet av statistiska uppgifter om hur många timmar kvinnor
och män spenderar på betalt och obetalt arbete, har dessa forskningsprojekt
också riktat strålkastarljuset på välfärdsstatens karaktär. Detta har man gjort
i tron att olika välfärdssystem spelar en viktig roll för att upprätthålla de
normer och värderingar som förknippas med kvinnors och mäns könsroller,
med fördelningen av betalt och obetalt arbete och med gränserna mellan
privat och offentligt. Denna forskning har beledsagats av en mycket engagerad
politisk debatt om hur vi ska organisera arbete och omsorg och vad som
är statens, marknadens eller familjens ansvar. Är det nödvändigt att vissa
arbetsuppgifter utförs i hemmet? Behöver små barn den ena eller båda sina
föräldrar hemma, eller kan de få den omsorg de behöver utanför hemmet i
daghem, förskolor m m? Borde staten endast söka kompensera bristerna i
143