Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

segregationen på arbetsmarknaden
Belle (1991) och Laufer (1982) om det bara finns ett sätt att nå de högsta
maktpositionerna, nämligen det manliga sättet. Gadrey (1992) visar att det
enda sättet för kvinnor att få tillträde till dessa positioner är att bevisa att de
är bättre än män.
Det holländska språkområdet
Holländska studier har funnit att yrkessegregation till viss del kan förklaras
med könsskillnader i val av ämnen inom utbildningssystemet, och till viss del
med könsskillnader i jobb och karriärmöjligheter. Segregationen inom
utbildningssystemet är alltså en grundläggande del av den yrkesmässiga
segregationen och den borde således både mätas och analyseras. I sin studie
av arbetsgivares anställningspolicy, använde sig Van Beek et al (1992) av den
s k emblem-metoden för att undersöka vilka urvalskriterier som tillämpades.
Det visade sig att kön (tillsammans med ålder, etniskt ursprung och hälsa, dvs
allt kriterier utom den enskilde individens kontroll) de facto utgjorde ett
viktigt urvalskriterium.
Tijdens (1989) studerade i sin undersökning av banksektorn sambandet
mellan mekanismer för fördelningen av arbetskraft och horisontell segregation,
vertikal segregation och segregation efter avdelning. Hypotesen att
kvinnor i mindre utsträckning än män vinner på en automatisering av arbetet
visade sig hålla streck: segregationen i manliga och kvinnliga jobb överlevde
alla former av allokerings/fördelningsprocesser. Resultaten bekräftades i en
senare studie av vilken inverkan automatisering och strukturella förändringar
av arbetet har för feminiseringen av olika yrken (Tromme et al 1988;
Weggelaar et al 1988). Ett fåtal fallstudier har uteslutande studerat vad som
bestämmer den vertikala segregationen. Samtliga fokuserar det inbördes
beroendeförhållandet mellan kön och organisationskultur. I en studie av vilka
faktorer som hämmar kvinnors utveckling, påvisades att strukturella faktorer
(organisationsstruktur), kulturella faktorer (könsidentitet) och psykologiska
variabler (kvinnors ambitioner) samtliga verkade förstärkande på den vertikala
segregationen.
Det tyska språkområdet
Alltsedan slutet av 1970-talet har västtyska arbetsmarknadsforskare fört en
intensiv debatt om vikten av olika faktorer på utbudssidan, t ex kvinnors
77