Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
I Norge har Ellingsaeter (1992) riktat strålkastarljuset på betydelsen av
politiska och institutionella faktorer för att förklara framväxten av deltidsarbetet.
Hennes studie är en jämförande undersökning av deltidsarbetet i
olika välfärdsstater. Svendsen och Malmgren (1995) har undersökt mödrars
och fäders utnyttjande av föräldraledigheten i Danmark.
Sysselsättningspolitikens roll att uppmuntra till framväxten av olika former
av arbete, har studerats i Grekland (se Karamessini 1995) och i Spanien (se Alós
et al 1994; Florez Saborido 1994), särskilt i termer av vilken roll staten spelat
för att gynna tillfälliga kontrakt i både den offentliga och den privata sektorn.
I Storbritannien har regeringen uppmuntrat framväxten av atypiska jobb
genom avreglering, något som underlättat tillskapandet av en mängd olika
kontraktsformer. Alla former av förbättringar i det sociala skyddsnätet för
deltidsarbetande har säkerställts genom utslag i Europadomstolen, där brittiska
regler inte ansetts förenliga med den europeiska lagstiftningen. Den
andra större politiska åtgärden för att främja atypiska sysselsättningar var
beslutet att införa en inkomsttröskel, där deltidslöner under denna tröskel
inte ger rätt till socialbidrag. Flertalet brittiska forskare har tittat på i vilken
utsträckning de anställda ges löner under eller över denna tröskel. Resultaten
varierar stort: vissa företag lägger sina löner under denna nivå medan andra
anställer folk på längre deltider och till högre löner.
Kollektivavtalsförhandlingar och fackföreningarnas roll
I Frankrike har Maruanis (1993) forskning, baserad på fallstudier, kunnat
påvisa att praktiken i såväl företag som fackföreningar kan vara diskriminerande
mot kvinnor. Hennes exempel på hur företagsledning och fackförening
i ett företag tillsammans beslöt omvandla vissa jobb till deltidsjobb för att
slippa avskeda personal, är idag allmänt hyllat. I praktiken tvingades kvinnorna
i detta företag acceptera deltidsjobb (utan någon form av lönekompensation),
medan männen behöll sina heltidssysselsättningar. En del av männen
fick visserligen under en kort senare period reducerad arbetstid, men då med
lönekompensation. Försvaret för detta var att deltidsjobben ansågs passa
kvinnorna bättre med hänsyn till deras roll i hushållet och till att de inte var
de huvudsakliga familjeförsörjarna. På senare tid har även Bloch-London,
Bué och Coutrot (1996), i sin undersökning av effekterna av överenskommelser
om arbetsdelning, kunnat konstatera att kön är en viktig variabel. Kvinnor
130