Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

nordisk forskning om kön och arbete
uppdrag eller att de prioriterar familjen framför arbete (Lundqvist 1994;
1997; Esseveld 1997). Bilden av en typisk eller traditionell facklig karriär visar
sig vara mer komplicerad när en facklig organisation sätts i sammanhang där
även familj och arbetsplats ingår. Vidare problematiseras den fackliga organisationen,
dess form och arbetssätt samt kvinnors egna strategier (Esseveld
1997; Lehto 1999 under utgivning).
En finländsk undersökning (Martikainen och Yli-Pietilä 1992) har kartlagt
könsrelationernas betydelse i förhandlingar om löne- och anställningsvillkor
på central nivå inom två fackförbund.
Kvinnors hälsa och segregering
Kvinnors hälsa i arbetet och arbetslivet blev först uppmärksammat i början av
1980-talet och då främst bland samhällsvetare, i synnerhet inom psykologi
och socialpsykologi (psykisk hälsa, trötthet, stress och dålig arbetsmiljö).
Generellt koncentrerades forskningen till att belysa skillnader mellan kvinnor
och män. I alla de nordiska länderna har dessutom fackförbunden särskild
bevakning på området genom arbetsmiljöombuden.
Den första fasen synliggjorde kvinnornas arbetsvillkor (monotona arbetsuppgifter,
slitage). I Finland dominerade arbetsmiljöstudier och undersökningar
om arbetsvillkor (se t ex Honkasalo 1982; Kauppinen-Toropainen
1983; Riska 1984; Haavio-Mannila 1986; Lehto 1988).
I Sverige och Finland uppmärksammades även de högutbildade kvinnorna
på högre positioner: kvinnliga ledare och stress har undersökts av Marianne
Frankenhäuser både inom sjukvården och inom tandvården. Arbetsmiljö är
en central fråga även hos Härenstam (1989), och rapporten ”Spegling av
kvinnors arbetsliv” (1993) behandlar huvudsakligen könssegregering på
arbetsmarknaden, men fokuserar även hälsa och arbetsmiljö.
De senaste årens forskning har också lyft upp problem som finns i vissa,
för det mesta kvinnodominerade, yrken som inom vården (sjukvårdspersonal)
och andra relaterade yrken (tandvårdspersonal). Trötthet, utbrändhet, och
arbetstrivsel har mätts och skillnaderna mellan kvinnor och män har lyfts
fram. Det har t ex visat sig att män och kvinnor har skilda inställningar till vård
och omsorg (Kauppinen-Toropainen 1991; 1993). Problemet med de hälsostudier
som fokuserat hälsorisker har varit att de bortsett från kvinnors och
mäns positioner i organisationshierarkin. Arbetsorganisation och hälsa har
189