Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

Kapitel 4
segregationen på arbetsmarknaden
Segregationen på arbetsmarknaden
av Lena Gonäs och Arja Lehto
Att könssegregationen så envist fortlever kan i stor utsträckning kopplas
samman med interna processer inom olika organisationer, på arbetsplatsen
och i arbetsgivarnas rekryteringsspolitik. För att förstå vilka krafter som
skapar och återskapar segregationsmönstren måste forskarna gå utöver de
rent kvantitativa analyserna. De måste tränga djupare in i olika organisationskulturer,
studera hur olika föreställningar om manligt och kvinnligt skapas
och avslöja de tysta processer som arbetar i det fördolda, bakom officiella
uttalanden och ideologier om lika möjligheter och jämställdhet mellan
kvinnor och män. Behovet av kvalitativ forskning är stort och det är viktigt att
den kommer till stånd på bred front. Vi återkommer till denna fråga i våra
avslutande kommentarer.
I översikten nedan går vi huvudsakligen igenom följande områden: metoder
för att mäta könssegregering, faktorer bakom olika former av segregering,
erfarenheter av olika åtgärder för att minska segregationen, segregationens
inverkan på löner och karriärmöjligheter, olika arbetsformer och segregation,
segregation och hälsa, etnisk tillhörighet och segregation, och slutligen,
förändrade eller nya segregationsmönster.
Litteraturen om könssegregation är omfattande, men det ska understrykas
att forskningen bedrivits med högst varierande syften. En forskningsinriktning
kan exemplifieras med den svenska studien ”Kvinnors liv och arbete” (Dahlström
et al 1962), som kunde påvisa ett tydligt mönster för segregation på
arbetsmarknaden i form av en uppdelning mellan typiskt manliga och typiskt
kvinnliga yrken och att kvinnor och män inte ens i blandade yrken utförde
samma slags arbete. Denna studie utgjorde en empirisk grundval för debatten
om könsroller och vikten av att förändra såväl mans- som kvinnorollen i
65