Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

nordisk forskning om kön och arbete
kritiska debatten om genussystemteorin i de nordiska länderna se Hirdman
i KVT 3/1988; 1993; Åquist KVT 1/1990; Carlsson-Wetterberg KVT 4/
1992; Hagemann KVT 3/1994. I Finland användes genussystem och kontraktsbegreppen
i projektet ”Women and Welfare State in Finland”, i Norge
har Ida Blom (1994) och Gro Hagemann (1994) diskuterat könsordningsbegreppet.
Gro Hagemann analyserade vilken roll kön spelade vid industrialismens
uppkomst och använder begreppet ”könsordning” för att förstå
relationen mellan kvinnor och män i industrialiseringsprocessen.)
Förhållandet mellan betalt och obetalt arbete
I början av 1980-talet publicerades både forskningsrapporter och antologier
om betydelsen av kvinnornas ökade förvärvsarbete i den offentliga sektorn.
Teman som ingår i det här avsnittet är debatten om indelningen mellan privat/
offentligt och förenandet av arbetsliv och familjeliv, utöver debatten om
huruvida det obetalda arbetet i hemmen borde räknas in i BNP. Förhållandet
mellan det betalda och obetalda arbetet diskuterades bl a i boken ”Kvinnor i
hemmet och arbetslivet” (Liljeström och Dahlström 1981) i Sverige.
Medan marxismen hade kritiserats för att ensidigt bygga på förvärvsarbetet
som utgångspunkt för teorier om underordning, kom kvinnornas ”osynliga”
arbete i hemmet – det reproduktiva arbetet – att lyftas upp som grunden till
en ny teori. (En kritisk analys av dualismen mellan privat/offentligt eller
betalt arbete-obetalt arbete ges av Ellingsäter (1995), men debatten började
långt innan, se bl a Dahlerup (1987)). Det offentliga och privata ordnades i
hierarkisk opposition, och försågs med olika rationaliteter och normer, det
offentliga med marknadens självintressen och medborgarrättigheter och det
privata med emotionalitet och omsorg.
Sjørup (1997) diskuterar t ex historiken kring konstruktionen av privat/
offentligt i förhållande till dagens debatt om feminiseringen av välfärdsstaten
(eller matriarkala välfärdsstaten) (se även Bak 1995). Leira (1992) fokuserar
på moderskapets sociala konstruktion. Med hjälp av en etnografisk metod har
Leira fokuserat på kvinnors strategier för att kombinera förvärvsarbete och
barnomsorg. I sin studie har Leira kritiserat begrepp som tagits över från den
traditionella arbetssociologin utan reflektion. Ett ytterligare norskt bidrag på
området är Thagaards etnografiska undersökning om ”Arbeid, makt og
kjærlighet (1996).
171