Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnors företagande
sidan inrättandet av en särskild finansiell rådgivning inom den isländska
bankvärlden som skulle tillgodose kvinnors ”särskilda behov”.
Richters studie bygger på data från privata företag som tillhandahållits av
den isländska statistiska centralbyrån (Hagstofa Íslands) och en enkätundersökning
hon själv distribuerat till samtliga kvinnor registrerade som ägare av
privata företag på Island. Endast 27 procent av kvinnorna svarade (totalt 99
kvinnor).
Enligt de uppgifter den statistiska byrån hade om privata företag som
bedrev verksamhet i december 1991, ägdes 71 procent av företagen av män,
20 procent av kvinnor och 9 procent av par. Privata företag i mäns ägo fanns
spridda över ett större antal sektorer än företag ägda av kvinnor. Dessutom,
medan mäns företag var koncentrerade till den industriella servicesektorn, så
fanns kvinnornas företag huvudsakligen inom den personliga servicesektorn.
Åldern bland de kvinnliga företagarna var mellan 30 och 40 och majoriteten
av dem (78 procent) levde i området kring Reykjavik.
Den information som erhölls av den isländska statistikbyrån å ena sidan,
och Richters enkät å andra sidan, överensstämde i stort sett vad gällde
kvinnliga företagares ålder och fördelning mellan sektorer. Enligt Richter
hade 55 procent av de kvinnliga företagarna genomgått grundutbildning och
en yrkesutbildning, 7 procent hade en universitetsexamen och 38 procent
hade genomgått annan utbildning eller träning som i flertalet fall direkt var
relaterad till det egna företaget (t ex kosmetolog- eller språkkurs). Omkring
54 procent av de kvinnliga företagarna angav att deras utbildning var direkt
relaterad till det egna företagets verksamhetsområde och 20 procent hade
startat sitt företag innan de genomgick utbildningen. Mer än hälften av
kvinnorna utnyttjade personliga kontakter som stöd i uppbyggnadsskedet av
det egna företaget. Enbart 17 procent angav att deras företag var det första i
sitt slag på Island. I dessa fall var företagskonceptet byggt på (1) en utländsk
förlaga/produkt (44 procent), (2) deras egen uppfinning (31 procent) och (3)
andra liknande företag (19 procent).
Holmqvist och Sundin (1985) har gjort en studie av svenska kvinnliga
företagare. Data baserar sig på folk- och bostadsräkningen och innehåller
information om ett flertal olika aspekter, inkluderande verksamhetssektor,
demografiska karakteristika etc. Det finns även en kvalitativ studie av kvinnliga
företagares situation (Näsman 1995). Huvudsyftet med den senare
51