Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

översikter och jämförande studier
alla de fyra sydeuropeiska länderna och pekar ut deras mest framträdande
karaktärsdrag, dock ej från ett uttalat könsperspektiv. Stratigaki och Vaiou
(1994, Grekland) bygger vidare på argumentet att de sydeuropeiska länderna
utgör ett specialfall och att mycket av det kvinnliga arbetet i dessa länder sker
utanför lönearbetets ram, antingen offentligt eller privat. Dessa skillnader
mellan nord och syd påverkar såväl betydelsen av, som innehållet i, begreppet
kvinnligt arbete, liksom det inverkar på vår förståelse av begrepp som
atypiskt, oregelbundet, informellt arbete, m m.
Även om flertalet jämförande studier ställer upp den kvinnovänliga
skandinaviska välfärdsstaten som motsats till de manliga familjeförsörjarmodellerna
i flertalet övriga europeiska länder, så har debatten inom de
skandinaviska länderna rört ett flertal olika frågeställningar. För det första
har det förts en intensiv debatt om varför det finns så stora skillnader mellan
de nordiska länderna och om det över huvud taget går att tala om en nordisk
modell (Leira 1993; Hernes 1987, Norge; Haavio-Mannila et al 1985,
Finland). För det andra så har Hirdman i sina arbeten (1988 och 1990,
Sverige) försökt besvara frågan varför ojämlikheten mellan könen består trots
framväxten av ett välfärdssystem som syftar till att underlätta kvinnors
integrering på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknaden, den ekonomiska strukturen och könsordningen
Jämförande studier av förhållandena mellan könen eller kvinnors position på
arbetsmarknaden påvisar inte enbart betydelsen av välfärdsstatens roll utan
även den ekonomiska strukturen och arbetsmarknadsinstitutionernas inverkan.
Denna form av jämförande studier är relativt sentida och involverar än
så länge enbart en handfull forskare (Frensch 1996, Tyskland). Rubery (1988)
utgick ifrån ett samhälleligt systemperspektiv (societal systems approach) vid
jämförelsen av kvinnors position på arbetsmarknaden och tidstrender i fyra
utvecklade länder. Avsevärda skillnader kom fram i den utsträckning som
olika system ledde till högt eller lågt arbetskraftsdeltagande, sammanhängande
eller avbrutna yrkeskarriärer, stor eller liten löneskillnad mellan könen
och hög eller låg andel deltidsarbetande. Dessa variationer kräver en förståelse
av hur arbetsmarknaden som helhet och olika välfärdsanordningar
fungerar och inte enbart att man analyserar effekterna av olika jämställdhetsåtgärder.
Forskningsrapporter och publikationer från EU:s expertgrupp
35