Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

obetalt arbete
Aktuella skattningar
Trots att det obetalda (hushålls-) arbetet inte inkluderas i de officiella nationalräkenskaperna
så har det gjorts flera försök att skatta värdet på detta arbete. Den
metod som oftast använts är att värdera antalet timmar som åtgår för hushållsarbete
till ett specifikt pris och jämföra den uppkomna summan med marknadsproduktionen.
I detta syfte kan man använda sig av timlönen för en hypotetisk
(professionell) hushållsarbetare, den s k hembiträdesansatsen (housekeeper
approach). Andra metoder som används är specialistansatsen (kostnaden för att
betala specialister för olika tjänster som matlagning, tvätt, trädgårdsarbete) och
alternativkostnadsansatsen (den inkomstförlust som uppstår genom att man
arbetar hemma). Resultaten varierar förstås i enlighet med vilken ansats som
valts. Storleken på skattningarna påverkas också av vilken lägsta och högsta
åldersgräns som satts på den del av befolkningen som antas utföra hushållsarbete
och av huruvida man inkluderar de obligatoriska socialförsäkringsavgifter
som arbetsgivare betalar eller ej (Goldschmidt-Clermont 1982; Ironmonger
1996). Återigen kommer några exempel.
I Tyskland genomförde den federala statistikbyrån (BMFuS och Statistisches
Bundesamt 1994) en undersökning som uppskattade värdet av det
obetalda arbetet genom att ta nettoinkomsterna för utbildade hembiträden/
hushållsarbetare som den lägsta möjliga ”lönen” för det obetalda arbetet i
privata hushåll. Eftersom de löner som betalas ut till lärare, sjuksköterskor
eller arbetare i byggnadsindustrin är högre än de hembiträden får, så är
timlönen för en hushållsarbetare den lägsta nivå som kan tas som utgångspunkt.
Man enades om att använda sig av nettolönen som utgångspunkt för
beräkningarna eftersom det obetalda arbetet till sin natur inte omfattas av
några sociala försäkringsförmåner (se Schäfer och Schwartz 1994 för fler
detaljer). Under 1992 tjänade en hushållsarbetare i genomsnitt 11 D-mark i
timmen netto. Om man multiplicerar denna siffra med den totala volymen
obetalt arbete på ett år, får man en siffra på 860 miljarder D-mark, eller 75
procent av de totala inkomsterna. En uppskattning av den reala bruttoproduktionsvolymen
av obetalt arbete hamnade på 1 002 miljarder D-mark,
motsvarande 38 procent av BNP (eller nästan likvärdigt i storlek med den
reala produktionsvolymen inom hela tillverkningssektorn). Värdet av det
obetalda arbetet kommer inte att tas in i den traditionella BNP-statistiken,
men den federala statistikbyrån har föreslagit ett ”satellitsystem” (för infor-
155