Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

den könsuppdelade arbetsmarknaden
Utskotten har slagits samman i tre olika kategorier: statens basfunktioner,
infrastruktur och social välfärd. Kvinnorna har oftast varit bättre representerade
i kategorin social välfärd, något som enligt tesen om kvinnors marginalisering
kan ses som ett tecken på kvinnors lägre status och integration i
mindre inflytelserika politiska sektorer. Andra hävdar att det är fel att utpeka
kategorin social välfärd som en sektor med låg status. I Sverige har den sociala
välfärden, inklusive utbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna, länge utgjort
kärnan i den svenska modellen och kan knappast avfärdas som lättviktiga
frågor i svensk politik.
Marginaliseringstesen tar inte hänsyn till politikens relativa autonomi: att
ha en maktposition i de utskott som har ansvar för den sociala välfärden är inte
detsamma som att utföra traditionella kvinnliga uppgifter i hushållet eller på
arbetsmarknaden. Kvinnors högre representation i de sammanhang som
behandlar välfärdsfrågorna ska snarare ses som ett resultat av kvinnors
strategiska handlande och positiva val. Många kvinnor ser välfärdspolitiken
som ett av de viktigaste politiska områdena och som helt avgörande för
kvinnors intressen. Senare års forskning visar att både kvinnor och män ofta
sitter i de utskott som utgjort deras förstahandsval. Även om det är svårare för
kvinnor att få tillträde till de traditionellt manligt dominerade utskotten där
flertalet män vill ha en plats, har kvinnorna inte stillatigande blivit marginaliserade
(Oskarsson & Wängnerud 1995; Wängnerud 1998).
Som framgår av tabell 2 har det mellan 1985 och 1995 varit en stark
tillströmning av kvinnor till de förutvarande traditionellt manligt dominerade
utskotten, medan en del av de förutvarande kvinnodominerade utskotten idag
har en högre andel män än 1985. Detta innebär att den mer jämlika fördelningen
av riksdagsplatser mellan kvinnor och män också har lett till nya könsmönster,
där både kvinnor och män är delaktiga på samtliga politiska områden.
Regional och lokal nivå
Den lokala och regionala nivån är ännu minde utforskad än den nationella
nivån. Endast ett fåtal vetenskapliga studier finns att tillgå. En av de mest
djupgående undersökningarna är Gun Hedlunds avhandling ”Det handlar om
prioriteringar.” Kvinnors villkor och intressen i lokal politik, som är en fallstudie
av Örebro kommun. Med utgångspunkt från att Örebro är en förhållandevis
kvinnovänlig kommun med hög kvinnorepresentation, väl utbyggd service
202