Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
studierna av Cyba 1987, 1994) – så krävs en radikal omvandling av samtliga
institutioner (den långa snarare än den korta dagordningen för jämställdhetspolitiken
i Cockburns terminologi);
• enligt det perspektiv som fokuserar förhållandet mellan arbetsmarknadens
parter, kommer kvinnor att vara i underläge så länge som de är
underrepresenterade i kollektivavtalsförhandlingar (Rubery och Fagan
1994; Hecq och Meulders 1993, belgiska studier);
• enligt mångfaldsperspektivet är det fel att tala om kvinnor och män i
termer av grupper, och man vill ersätta detta med ”overlapping, crosscutting
discourses of femininities and masculinities which are historically
and culturally variable” (Walby 1990:15). Detta gör det svårt att utpeka en
specifik politik som skulle verka i kvinnors intresse – eller på vilket sätt
kvinnors intresse över huvud taget kan begreppsliggöras (Barrett 1980
och 1987; Fraser och Nicholson 1988);
• enligt det perspektiv som fokuserar arbetsmarknadens segmentering så
står förklaringarna till könsskillnadernas envisa fortbestånd att finna i
ekonomins efterfrågestruktur (för Storbritannien, se Rubery 1978, för
Tyskland, se Lappe 1981);
• enligt den politiska uteslutningens perspektiv så är kvinnor underrepresenterade
i den politiska processen och i beslutsfattandet i ekonomin (för
Island, se Mósesdóttir 1991; för Sverige, se Bergqvist 1994; Eduards 1992;
Waldemarsson 1992; Åström och Hirdman 1992, för Österrike, se Kreisky
1995; Rosenberger 1992), något som leder till en enbart begränsad och
partiell satsning från staten även i de fall då lagstiftning och aktivt jämställdhetsarbete
lanseras (för Frankrike, se Junter-Loiseau 1995; Martin 1996);
• enligt perspektivet ”familjen som en patriarkal institution”, så är kvinnors
underordnade position på arbetsmarknaden en följd av deras roll i
familjen i länder där familjen utgör den viktigaste ekonomiska enheten i
samhället och ekonomin (för Spanien, se Casas och Sallé 1988, för Italien,
se Bettio och Villa 1996);
• enligt de dubbla bördornas perspektiv så kan det extra hushållsansvar
som vilar på kvinnan i äktenskapet leda till en allt större nackdel under
livscykeln (Van Dongen et al 1995, Belgien);
• enligt det informationsteoretiska perspektivet så används könsskillnader
på ett diskriminerande sätt av arbetsgivare, något som leder till ojämlik
26