Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
förvärvsfrekvens och högre fruktsamhetstal i jämförelse med tyska kvinnor
med både psykologiska faktorer och familjepolitikens inverkan. Effekterna av
familjepolitiken kan utsträckas till att omfatta även effekter av deltidsarbete.
I vissa länder används deltidsarbete som ett sätt att förena yrkes- och
familjeliv, medan det i andra är en del av en anställningspolitisk strategi (för
franska förhållanden, se Walter 1997). Av särskild vikt är frågan om vilken
inverkan skatter och förmåner har på beslut om arbetsmarknadsdeltagande.
I de flesta europeiska länder utgör fortfarande hushållet en beskattningsbar
enhet, något som uppenbarligen hållit nere deltagandegraden i länder som
Irland (Callan och Farrell 1991). Det finns emellertid inget entydigt samband
mellan beskattning och arbetskraftsutbud i ett jämförande perspektiv (Gustafsson
1996; Schettkat 1987, Tyskland). En jämförande studie av Flandern
och Holland (Centrum voor Bevolknings- en Gezinsstudien 1997) har
studerat inverkan av skattesystem, sociala trygghetssystem och arbetsmarknadsförhållanden
på fördelningen mellan betalt och obetalt arbete. Jämförande
studier har avslöjat hur även andra åtgärder än de som specifikt syftar
till ökad jämställdhet kan påverka beteenden: få amerikanska kvinnor arbetar
t ex deltid eftersom deltidsarbete vanligen inte ger tillgång till det företagsanknutna
sjukvårdssystemet (Blank 1990; Dex och Shaw 1986).
Fram tills helt nyligen har det funnits få studier som tittat på välfärdsstatens
roll i de sydeuropeiska länderna. Frånvaron av forskning har till viss
del varit en återspegling av att de statliga välfärdssystemen inte är särskilt
utvecklade i dessa länder, samt att de sydeuropeiska länderna kom bort i
Esping-Andersens kategorisering. Problemen har till viss del rättats till
genom Dalys omklassificering av olika välfärdssystem till att omfatta en
särskild modell för medelhavsländerna. I denna modell är det familjen/
hushållet som är familjeförsörjare, något som låter sig väl förenas med Bettios
och Villas hypotes att det kommer att växa fram en specifik modell för
kvinnlig frigörelse i medelhavsländerna. Kombinationen av låg kvinnlig
förvärvsfrekvens, hög arbetslöshet och låga fruktsamhetstal, något gemensamt
för flertalet sydeuropeiska länder, bygger på en modell där familjen
håller samman och utgör en garant för medlemmarnas välfärd. Andra nyare
analyser av de sydeuropeiska välfärdsstaterna har utförts av Trifeletti med
avseende på Italien (1995), samt av Montagut (1996), Valiente (1996b) och
Madruga (1996) med avseende på Spanien. Ferrera (1996, Italien) behandlar
34