Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

löneskillnader mellan könen
reflektera skillnader på utbudssidan i form av skilda preferenser, initial
förmögenhet i vid mening och skillnader i avvägningen mellan konsumtion
idag och i framtiden. De löneskillnader som inte kan förklaras med att
individer har olika produktivitetsrelaterade karaktärsdrag, anses bero på
(direkt) diskriminering.
Denna ”dekomponeringsteknik” har sedan vidareutvecklats genom att
man gradvis inkluderat allt fler variabler i löneekvationerna för att på så sätt
kunna öka mängden av produktivitetsrelaterade faktorer och därmed minska
storleken på den oförklarade del av löneskillnaderna som beror på direkt
könsdiskriminering (Humphries 1995). De variabler som använts utöver de
sedvanliga måtten för utbildning och arbetsmarknadserfarenhet inkluderar
effekter av hushållens arbetsfördelning, yrkesfördelning, företagsstorlek och
näringsgren. Det finns en omfattande mängd forskning som baserar sig på
dessa teoretiska antaganden och metodologiska angreppssätt, majoriteten
producerad i den anglo-saxiska världen och – till viss del – i de nordeuropeiska
länderna. Antalet studier som har sitt ursprung i de sydeuropeiska länderna
är väsentligt mindre. (För en översikt av den engelska litteraturen, se Blau och
Ferber 1987; Cain 1986; Dex et al 1994; Gunderson 1989; Reskin och Padavic
1994; Treiman och Hartmann 1981; Wright och Ermisch 1991, för tysk
litteratur se Fiedler och Regenhard1987; Lorenz och Wagner 1989; Hübler
1990, för schweizisk litteratur se Kugler 1988; Zing Schrupkowski 1994, för
holländsk litteratur se Schipper 1987; Schippers och Siegers 1986a, fransk
litteratur se Colletaz och Riboud 1988; Sofer 1990; Sofer 1995 i Le Cahiers
du Mage 1995/2, för grekisk litteratur se Psacharopoulos 1983; Tzannatos
1989, för Italien se Addis och Waldmann 1996; Tanda och Bottone 1996, för
portugisisk litteratur se Santos 1995; Ribeiro och Hill 1996; Lopes 1996, för
spansk litteratur se De la Rica och Ugidos 1995, för svensk litteratur se
Gustafsson och Lanz 1985; le Grand 1991; Löfström 1989, för finsk litteratur
se Asplund 1993, för isländsk litteratur se Jónsdóttir 1992, för norsk litteratur
se Barth 1992; Rosenfeld och Kalleberg 1991.)
Resultaten från dessa studier är såväl heterogena som kontroversiella.
Mincer och Polachek (1974) hävdar t ex efter en undersökning av amerikansk
inkomststatistik att det är optimalt för kvinnor att investera mindre i utbildning
än män eftersom kvinnor specialiserar sig inom hushållsarbetet och i
vården av barnen och därför ser sitt deltagande i arbetslivet som tillfälligt/som
91