Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
arbetsorganisation, arbetsinnehåll och kvalifikationer samt interna arbetsmarknaders
inflytande på löneskillnader. Det är främst på detta område som
de nyare EU-initiativen om t ex lika lön för arbeten av likvärdig karaktär har
inriktats (den s k Code of Practice), och vi ska försöka summera styrkan och
svagheterna med de senaste forskningsrönen inom området. I del fem går vi
igenom den aktuella debatten och forskningen kring lönepolitiken i de olika
nationella sammanhangen. Vi tar också upp frågan om hur väl förankrat
könsperspektivet är i huvudfåran av ekonomiskt-politiskt beslutsfattande på
detta centrala område. Slutligen redovisas vilka behov som finns av ytterligare
forskning.
Ekonomisk forskning om löneskillnader mellan könen
Under de tre senaste decennierna har humankapitalansatsen dominerat stort
bland de traditionella ekonomer som intresserat sig för löneskillnader mellan
kvinnor och män. I detta perspektiv utgår man ifrån att individer väljer yrken
som motsvarar deras förväntade arbetskraftsdeltagande över livscykeln. Under
senare år, med det ökande intresset bland ekonomer för den nya institutionella
skolan för företagsledningsfrågor, har man också försökt tillämpa
tankarna om effektivitetslönesättning och transaktionskostnader. Det generella
argumentet i dessa studier är att löneskillnaderna återspeglar en optimal
matchning mellan individuella egenskaper och de socio-tekniska villkor som
råder i organisationen.
Den traditionella förklaringsmodellen
Bland de traditionella ekonomerna var utvecklingen av humankapitalansatsen
(Becker 1964) grunden till de första förklaringarna till varför löneskillnaderna
mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden var så stora och
bestående. Genom att vidareutveckla Smiths (1776) tankegångar kring kompenserande
löneskillnader, kunde Becker hävda att löneskillnaderna reflekterar
rationella individuella val av investeringar i utbildning och träning,
något som i sin tur påverkar hur produktiv individen är. Individen gör sitt val
efter att ha vägt dagens kostnader för investering i utbildning mot de
förväntade framtida inkomsterna. Vid empiriska analyser av löneskillnader
tas regressionsanalys till hjälp för att identifiera hur stor del av löneskillnaderna
som kan tillskrivas skillnader i produktivitet, något som i sin tur antas
90