Den könsuppdelade arbetsmarknaden – ett europeiskt ... - FAS

kvinnor och arbetsmarknad
Förkastandet av denna dualism medför ett ifrågasättande av distinktionen
mellan preferenser (som utifrån givna och stabila) och rationalitet inom det
neoklassiska paradigmet. Erkännandet av att preferenser kan vara inifrån
givna/endogena och formade utifrån vissa restriktioner, är centralt för den
feministiska kritiken av den ekonomiska vetenskapen (Folbre 1994; England
1989).
Ifrågasättandet av de underliggande antagandena inom ekonomisk teori
försvåras emellertid av det samband som finns mellan rationalitet och
överlägsenhet (Nelson 1995): att de ekonomiska teorierna är känsliga för
sträng, vetenskaplig och logisk bevisföring är det som, hävdas det, ger
ekonomin dess särställning i relation till de övriga icke-vetenskapliga samhällsvetenskaperna.
Det är också något som ytterligare stärker den manligtpositiva,
kvinnligt-negativa metaforen (Humphries 1995). För en omkastning
av denna metafor krävs att
”karakteristiken av människan förändras, från den autonoma, isolerade
varelsen utan behov av sociala kontakter, till en mänsklig individ inplacerad
i ett socialt och materiellt sammanhang” (Humphries 1995:XVI, vår
översättning).
Med en sådan förändring skulle det kanhända vara möjligt att vinna gehör för
föreställningen om kunskap som ”socialt och emotionellt förmedlad” (Nelson
1995:124, vår översättning), eller att lägga större vikt vid den tolkande
snarare än den analytiska matematiska metoden (Klamer 1995:167). En
frågeställning som tarvar ett svar är dock hur långt detta förändrade synsätt
kan eller ska drivas: är det nödvändigt att argumentera för en i grunden
förändrad kunskapssyn (”baselessness of knowledge”) eller är det möjligt att
utveckla ett mer fullödigt perspektiv på ekonomiskt beslutsfattande än det
som förknippas med ”rational economic man”, samtidigt som man håller fast
vid föreställningen att det går att systematisera och öka mängden av tillförlitlig
vetenskaplig kunskap (Nelson 1995 om Levin 1995)?
Målsättningen att flytta fokus från den isolerade individen till nätverk av
individer och kollektiva samhälleliga intressen, kan spåras i Folbres (1994)
aktuella arbeten om ”Who pays for the kids?” (”Vem betalar för barnen?”)
med undertitlen ”Gender and the structures of constraint” (”Kön och
begränsningarnas struktur”). Analysen tar fasta på hur skillnader i kollektiv
30