Ladda ner gratis - Vinnova

18Funktionshindrades resmöjligheterkollektivtrafik varför en del resor kan registreras som kollektivtrafik. Färdtjänsteninnebär ett viktigt komplement för de förflyttningshandikappade som ger demmöjlighet att resa utan att vara beroende av att skjutsas av släkt och vänner. Ijämförelse med övriga äldre är emellertid bilens andel betydligt lägre bland defärdtjänstberättigade.Analysen av rörligheten bland de färdtjänstberättigade visar attförflyttningshandikappets begränsande inverkan består. De färdtjänstberättigadereser färre resor per dag än övriga äldre. De bakomliggande orsakerna kan varamånga och inte bara ett resultat av transportsystemets utformning. En kombinationav restriktioner som ges av omgivningen samt den individuella förmågan och viljanatt delta i olika aktiviteter utanför hemmet spelar in. Färdtjänsten utgör då ett viktigt,och ibland avgörande, komplement till andra färdsätt. (Krantz 1999)Resor med privatbil eller kollektivtrafikSåväl funktionshindrade som icke funktionshindrade åker i stor utsträckning bil närde ska någonstans, särskilt om de bor utanför storstadsområdena. Närmare 150 000personer med funktionshinder eller annan sjukdom/besvär kan inte åka medkollektiva färdmedel på grund av sjukdom/besvär. Cirka 60 000 av dessa åkerkollektivt minst några gånger i månaden, men de har då problem. Övriga, majoritetenav både de funktionshindrade och de icke funktionshindrade, har inga problem medatt resa kollektivt, men väljer ändå i hög utsträckning att åka bil. Oavsett om man ärfunktionshindrad eller inte, är det bara i Stockholms- och Göteborgsområdena somkollektiva resor utgör en markant del av resandet.Personer med nedsatt syn, rörelsehinder och personer med flera funktionshinderreser sällan med kollektiva färdmedel. Hälften av de rörelsehindrade har behov avhjälpmedel för att förflytta sig. Personer med enbart nedsatt hörsel eller svårastma/allergi har i stort sett samma resvanor som jämnåriga icke funktionshindrade(Davidsson 2001).