Ladda ner gratis - Vinnova

More documents

Recommendations

Info

40Funktionshindrades resmöjligheterUtemiljön samt hållplatser och terminaler har behandlats i avsnitt 4 Gatumiljö ochbytespunkter mellan olika trafikslag. Övriga fyra, information, trafikering, personaloch fordon, behandlas i detta avsnitt.5.1 Krav på tillgänglighet i kollektivtrafikRedan år 1979 kom lag om handkappanpassad kollektivtrafik. Året därpå följdeförordning om handkappanpassad kollektivtrafik. Lagen om handkappanpassadkollektivtrafik säger att den som utövar eller har tillsyn över kollektivtrafik skall se tillatt trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionshinder. Förordningensäger att anpassningen skall ske i den takt och den omfattning som bedöms skäligtmed hänsyn till syftet med trafiken och till tekniska och ekonomiska förutsättningar.Det är Vägverket som skall initiera, planera och följa upp anpassningen samtmeddela de föreskrifter om anpassningen som behövs.Vägverket har inte utfärdat några föreskrifter om handikappanpassning av fordon ikollektivtrafik, utan det är de föreskrifter som Transportrådet utfärdade år 1985 somgäller fortfarande. Dessa föreskrifter innebär att åtgärder för att förbättratillgängligheten successivt införts på nya bussar. Kraven omfattar instegshöjd,dörrbredd, plats för rullstol, information belysning mm. En analys i början av 1990-talet visar att dessa åtgärder vidtagits och att åtgärderna minskat problemen vid påoch avstigning (Ståhl et al 1993). Det finns delar i regelverket, exempelvis krav påtextstorlek på destinationsskyltar och ledstänger, som vi idag knappast kopplarsamman med anpassning till funktionshindrade utan som självklarheter som är tillnytta för alla. I regeringens proposition 1999/2000:79 noteras att föreskrifterna från1985 bör ses över och att perspektivet bör vidgas från fokusering på fordon till attomfatta hela transportsystemet. Från 2002 gäller EUs särskilda bestämmelser förbussar med krav på handkappanpassning av framförallt tätortsbussar (EU direktiv2001).Det finns också lagstiftning som säger att trafikhuvudmännen skallhandikappanpassa sin verksamhet. Trafikhuvudmännen som handharkollektivtrafiken i varje län skall enligt lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik(1997:734) verka för att transporter skall vara tillgängliga för funktionshindrade.Arbetet skall redovisas i en trafikförsörjningsplan med åtgärder förhandikappanpassning av trafiken. Alla trafikhuvudmän gör intetrafikförsörjningsplaner och år 2001 är det 14 av 21 som beskrivithandikappanpassning. Med några få undantag saknas beskrivningar avhandikappåtgärdernas effekter eller uppnådda resultat i förhållande till planer ellermål (Vägverket 2001a). Såväl trafikhuvudmännens som kommunernas arbete med attgöra transportsystemet mer tillgängligt drivs inte via ordinarie plandokument. Det ärvanligare att utvecklingen drivs i olika former av projekt (Statskontoret 2000). Inationella handlingsplanen för handikappolitiken anges att åtgärder skall ske iordinarie arbete och inom ordinarie budget. Genom statliga bidrag har huvudsakligaarbetet i stället skett i projektform och i form av separata åtgärder vid sidan omordinarie verksamhet.De senaste årens utveckling har både inriktats på att underlätta för alla de som redanidag kan resa och för att göra det möjligt för fler att utnyttja kollektivtrafiksystemet.Tre fjärdedelar av trafikhuvudmännen ställde år 2000 krav i upphandling påanpassning av trafiken till rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade eller allergiker.
Funktionshindrades resmöjligheter 41De mest omfattande åtgärderna avser krav på mer tillgängliga fordon och hållplatser(Statskontoret 2000).Kollektivtrafikens tillgänglighetAlla vill eller kan inte åka med kollektiva färdmedel. En del kan inte lämna sinbostad, oftast på grund av sjukdom/funktionshinder. För de flesta som inte åkerkollektivt, är det inte kollektivtrafiken som är orsaken utan det är andra skäl som äranledningen. Vanligast nämns att man hellre åker bil.Sammanlagt har drygt 1,6 miljoner (24 %) av den vuxna befolkningen på 6, 7miljoner inte åkt kollektivt under den senaste 12-månadersperioden. Av dessa är 0,5miljon funktionshindrade och 1,1 miljon icke funktionshindrade. Om och när manåker med kollektiva färdmedel är det oftast med buss, spårvagn eller tunnelbana.Utav dem som bara åker buss, spårvagn eller tunnelbana någon enstaka gång om åreteller ännu mer sällan, är det främsta skälet i alla grupper av funktionshindrade ochlikaså för de icke funktionshindrade, att man föredrar att åka bil. Personer medrörelsehinder och flera funktionshinder är ofta äldre, men över 40 % föredrar attköra bil. Mer än 20 % av personer med rörelsehinder och av de med flerafunktionshinder avstår från bussresor på grund av sitt funktionshinder (Davidsson2001).De flesta av alla i den vuxna befolkningen som inte reser med något kollektivtfärdmedel skulle mycket väl skulle kunna det om de ville. Förutom de ickefunktionshindrade skulle även mer än hälften av de funktionshindrade som vanligtvisinte reser kollektivt, utan problem kunna åka buss, spårvagn eller tunnelbana.100%80%60%40%Kan inte resa kollektivtKan men har inte restkollektivt senaste 12månadernaKan resa kollektivt20%Kollektivtrafik saknas0%Invånare 18-64 årFunktionshindrade18-84 årFigur 16 Andel av befolkningen respektive funktionshindrade i åldern 18-84 år somuppger att de rest eller inte rest kollektivt de senaste 12 månaderna och omorsaken är att kollektivtrafik saknas eller om man inte kan resa. (Davidsson2001)Totalt sett åker 15 procent tåg minst några gånger i månaden. Det stora flertalet avdessa resenärer bor i storstadsområdena. Utav dem som bara åker tåg någon enstakagång om året eller ännu mer sällan, är skälet för hälften av alla grupper avfunktionshindrade och även av de icke funktionshindrade att det inte varit aktuellt,
Page 3: Funktionshindrades resmöjligheterS
Page 11 and 12: Funktionshindrades resmöjligheter
Page 41: Funktionshindrades resmöjligheter
Page 86: Forskning och innovation för håll

Ladda ner gratis - Vinnova

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?