Ladda ner gratis - Vinnova

Funktionshindrades resmöjligheter 43under resan. Genom att känna till hur det ser ut på stationen redan innan man åkermedför det att man t ex kan planera erforderlig tid för byte på ett bra sätt och angeen lämplig bytestid vid sökning av resa. Likaså kan man beställa ledsagning om manupptäcker att det kan vara svårt att hitta eller det är en lång sträcka att gå påbytespunkten. I dessa fall kan det t ex handla om sittplatser och skydd mot regn ochkyla likaväl som trappsteg, lutningar och avstånd.Informationsbehovet rörande tillgången till olika servicefunktioner under resanvarierar mellan olika grupper. För en del grupper är det avgörande att resan kangenomföras i lugn och ro. Andra grupper måste kunna planera sina måltider ellertoalettbesök noggrant och då är information om denna service före resan avgörandeför om resan skall kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Intervjudeltagarnabetonade vikten av att få veta resans pris och om hur man betalar. Särskilt efterfrågasdenna information för buss, då det där ofta handlar om automater av olika slag somkan vara svåra att använda för personer med funktionshinder. (Waara 2001)Utformning av information om kollektivtrafik för funktionshindradeDet är emellertid inte tillräckligt att känna till vilken information som behövs ochefterfrågas. Det är lika viktigt att veta hur denna information skall vara utformad ochvilka informationsbärare som ska användas för att resenären ska få svar på sinafrågor. Hur detta skall ske är inte något specifikt problem för trafik och resor.Kraven som exempelvis synskadade har på en hemsida på internet är lika oavsett omhemsidan innehåller trafikupplysning eller banktjänster. Likaså är det ingen egentligskillnad på krav på biljettmaskiner och bankomater (Hjälpmedelsinstitutet 1997).Några studier har dock studerat lämplig utformning av informationen vid resor föräldre och funktionshindrade.Information före resan finns i form av tidtabeller och upplysningssystem per telefonoch Internet. Alla trafikhuvudmän ger ut tidtabeller och har trafikupplysning pertelefon om sin trafik. Alla trafikhuvudmän har även information om sin trafik påInternet (Trafikhuvudmännens hemsidor, juni 2001). För att tidtabellen skall varaenkel att förstå skall hållplatstider anges, anmärkningar och information omanslutningstrafik skall beskrivas i direkt anslutning (Börjesson 2000). Jämförelse avtidtabeller 1996 och 2001 visar att tidtabellerna blivit enklare att förstå förresenärerna. Förändringarna går mot en mer enhetlig presentation av tidtabellervilket underlättar för resenärer som reser med olika linjer och över länsgräns.Tidtabellerna innehåller också i större omfattning stöd och alternativa sätt för atthitta rätt linje (Vägverket 2001a).Flera olika typer av automatisk information per telefon har testats. Varianter finnsdär frågor ställs genom knapptryckning eller i vanligt tal och svaret läses uppautomatiskt eller visas i mobiltelefonens display. Alla varianter är inte testade medäldre och funktionshindrade, men de tester som finns visar att krav på enkelhantering och okomplicerad dialog är större för äldre och funktionshindrade(Westerlund et. al. 1999, Nicolle & Burnett 1999)Funktionshindrades krav på utformning av information på internet finns välbeskriven av Hjälpmedelsinstitutet. (Hjälpmedelsinstitutet 2002). Dessa riktlinjerförklarar hur innehåll på webben kan göras mer tillgängligt för människor medfunktionshinder men också bli mer tillgängligt för alla användare, oavsett vilketanvändarprogram de har och vilka begränsningar miljön medför.