Ladda ner gratis - Vinnova

40Funktionshindrades resmöjligheterUtemiljön samt hållplatser och terminaler har behandlats i avsnitt 4 Gatumiljö ochbytespunkter mellan olika trafikslag. Övriga fyra, information, trafikering, personaloch fordon, behandlas i detta avsnitt.5.1 Krav på tillgänglighet i kollektivtrafikRedan år 1979 kom lag om handkappanpassad kollektivtrafik. Året därpå följdeförordning om handkappanpassad kollektivtrafik. Lagen om handkappanpassadkollektivtrafik säger att den som utövar eller har tillsyn över kollektivtrafik skall se tillatt trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionshinder. Förordningensäger att anpassningen skall ske i den takt och den omfattning som bedöms skäligtmed hänsyn till syftet med trafiken och till tekniska och ekonomiska förutsättningar.Det är Vägverket som skall initiera, planera och följa upp anpassningen samtmeddela de föreskrifter om anpassningen som behövs.Vägverket har inte utfärdat några föreskrifter om handikappanpassning av fordon ikollektivtrafik, utan det är de föreskrifter som Transportrådet utfärdade år 1985 somgäller fortfarande. Dessa föreskrifter innebär att åtgärder för att förbättratillgängligheten successivt införts på nya bussar. Kraven omfattar instegshöjd,dörrbredd, plats för rullstol, information belysning mm. En analys i början av 1990-talet visar att dessa åtgärder vidtagits och att åtgärderna minskat problemen vid påoch avstigning (Ståhl et al 1993). Det finns delar i regelverket, exempelvis krav påtextstorlek på destinationsskyltar och ledstänger, som vi idag knappast kopplarsamman med anpassning till funktionshindrade utan som självklarheter som är tillnytta för alla. I regeringens proposition 1999/2000:79 noteras att föreskrifterna från1985 bör ses över och att perspektivet bör vidgas från fokusering på fordon till attomfatta hela transportsystemet. Från 2002 gäller EUs särskilda bestämmelser förbussar med krav på handkappanpassning av framförallt tätortsbussar (EU direktiv2001).Det finns också lagstiftning som säger att trafikhuvudmännen skallhandikappanpassa sin verksamhet. Trafikhuvudmännen som handharkollektivtrafiken i varje län skall enligt lag om ansvar för viss kollektiv persontrafik(1997:734) verka för att transporter skall vara tillgängliga för funktionshindrade.Arbetet skall redovisas i en trafikförsörjningsplan med åtgärder förhandikappanpassning av trafiken. Alla trafikhuvudmän gör intetrafikförsörjningsplaner och år 2001 är det 14 av 21 som beskrivithandikappanpassning. Med några få undantag saknas beskrivningar avhandikappåtgärdernas effekter eller uppnådda resultat i förhållande till planer ellermål (Vägverket 2001a). Såväl trafikhuvudmännens som kommunernas arbete med attgöra transportsystemet mer tillgängligt drivs inte via ordinarie plandokument. Det ärvanligare att utvecklingen drivs i olika former av projekt (Statskontoret 2000). Inationella handlingsplanen för handikappolitiken anges att åtgärder skall ske iordinarie arbete och inom ordinarie budget. Genom statliga bidrag har huvudsakligaarbetet i stället skett i projektform och i form av separata åtgärder vid sidan omordinarie verksamhet.De senaste årens utveckling har både inriktats på att underlätta för alla de som redanidag kan resa och för att göra det möjligt för fler att utnyttja kollektivtrafiksystemet.Tre fjärdedelar av trafikhuvudmännen ställde år 2000 krav i upphandling påanpassning av trafiken till rörelsehindrade, synskadade, hörselskadade eller allergiker.