Ladda ner gratis - Vinnova

More documents

Recommendations

Info

72Funktionshindrades resmöjligheterForskning om utvecklingsstörda och kollektivtrafik är svår att genomföra. Gruppenär i forskningssammanhang relativt liten. Den utgör ca en halv procent av Sverigesbefolkning och därför märks den vid inte undersökningar av helabefolkningsstrukturer. Vidare är det en grupp där ett flertal personer inte själva kansvara på de frågor man vill ställa till dem eller berätta hur funktionshindret fungerar.Förutom dessa punkter kan den utvecklingsstördes resande förenklas av attallmänheten får en bättre förståelse för funktionshindret. Med en bättre förståelse harden utvecklingsstörde större möjligheter till hjälp. (Grönvall 1996)Barn och ungdomar med funktionshinderFamiljer med rörelsehindrade barn och ungdomar upplever i stor omfattning att dehar sämre resmöjligheter än andra barnfamiljer. Av de familjer som har barn medsvåra rörelsehinder anser tre fjärdedelar att de har sämre resmöjligheter än andrabarnfamiljer. Förutom barnets rörelsehinder så ska de även transportera skrymmandeoch tunga hjälpmedel som barnet är i behov av. Problem som nämns i samband medresande är långa restider med skolskjuts, svårt att åka kollektivt för barn med rullstol,svårigheter på grund av beteendestörningar hos barnet samt att föräldrarna inte harråd att köpa bil.Bilstöd kan sökas av familjer med rörelsehindrade barn och nio av tio familjer harfått bilstöd. Barn med svårare funktionshinder har även tillgång till färdtjänst, menalla familjer som sökt har inte beviljats färdtjänst. Av dem som har färdtjänst ärendast en fjärdedel helt nöjda och en fjärdedel är mer eller mindre kritiska. Det somtas upp om färdtjänst är bristande säkerhet, höga kostnader och organisatoriskasvårigheter samt den ibland bristande servicen och att regelsystem som gör det svårtför familjer utan bil att åka iväg på gemensamma aktiviteter (Paulsson & Fasth 1999).Resultaten vid studien av familjer med funktionshindrade barn stöds av enkartläggning av transportsituationen för barn i åldern 0-17 år med svårarörelsehinder. Resultaten visar att för gruppen svårt rörelsehindrade barn sker en stordel av barnens resor med familjens bil. Till skola och förskola reser en majoritet avbarnen med skolskjuts eller färdtjänst. Många av barnen har svårt att sitta bra ochsäkert under resorna. Vidare känner föräldrar oro om det är nya förare i skolskjutseller färdtjänst som barnet inte känner, samt osäkerhet gällande förarnas kompetensoch noggrannhet vid fastspänning av barnet och förankring av rullstol.De behöver extra stödanordningar och bättre fastspänning bl.a. på grund avbristande bålstabilitet, huvudkontroll och spasticitet. I resultaten framkommer vidareatt barn med funktionshinder inte alltid kan använda (eller felanvända) denskyddsutrustning som finns för transporter och det konstateras att det föreligger ettsäkerhetsproblem för denna grupp av barn samt att de också har en mycket lågtolerans för krockvåld. Knappt en tredjedel av familjernas fordon var anpassade tillbarnets funktionshinder. Ungefär varannan förälder ansåg att de kunde väljaalternativa transportmedel.Det framkommer också att föräldrarna ofta har ryggproblem vilket hänger sammanmed lyft och förflyttning av barnen och deras hjälpmedel samt säkerhetsrisker somkan uppstå i samband med detta. Föräldrarna uppger att de saknar och har behov avett ställe att vända sig till för att få information om transporter, där samladinformation och kompetens finns inom området. (Falkmer 1999).
Funktionshindrades resmöjligheter 73Anpassning av transporter till behoven hos barn med autismspektrumstörninghandlar mer om att implementera ett förhållningssätt till barnens funktionshinder änatt rent fysiskt anpassa fordonen. En undersökning bland alla föräldrar till barn iåldern 2–16 år med autismspektrumstörning visar att tre av fyra föräldrar känner oronär barnen åker skolskjuts eller färdtjänst. Föräldrarnas oro var befogad och beroddepå bristande anpassning. Barnen färdas inte alltid enligt rekommendationerna och detär vanligt att barnen får åka med okända förare och obekanta medresenärer. Fler änhälften av föräldrarna ansåg att barnets resande begränsades av barnetsfunktionshinder och transportsystemets bristande anpassning till barn medautismspektrumstörningar. (Falkmer et al 2000)Barn med funktionshinder är i än högre grad än andra barn exponerade för en ökadrisk att bli svårt skadade eller dödade i händelse av en vägtrafikolycka. Sitthjälpmedel,till exempel rullstolar, som barnen använder vid transporterna är inte utvecklade ochtestade i syfte att kunna minimera krockvåld i händelse av en trafikolycka. Avsaknadav fastspänningsanordningar och säkerhetsbälten var huvudorsaken till förhöjdsäkerhetsrisk för barn med funktionshinder i såväl skolskjuts som färdtjänst.Förslaget i studien är därför ett lagkrav om obligatorisk bältesanvändning ochfastspänningsanordningar av sitthjälpmedel för barn med funktionshinder i skolskjutsoch färdtjänst. (Falkmer 1999)
Page 3:
Funktionshindrades resmöjligheterS
Page 11 and 12:
Funktionshindrades resmöjligheter
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24: Funktionshindrades resmöjligheter
Page 73: Funktionshindrades resmöjligheter
Page 86: Forskning och innovation för håll
show all

Ladda ner gratis - Vinnova

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?