Ladda ner gratis - Vinnova

Funktionshindrades resmöjligheter 57Bemötandefrågor är således inte en angelägenhet enbart för funktionshindradepersoner själva och den personal som i sin yrkesverksamhet möter dem. Det är enfråga som angår alla i transportföretagen och hos beställare av transporter.Forskare har gjort många försök att förklara vad som kan ligga bakom olika attityderoch bemötanden. Förklaringarna är motsägelsefulla och forskarna är inte eniga omvarför attityderna till personer med funktionshinder ser ut som de gör i olikasammanhang. Det finns, säger många forskare, ett samband mellan attityd ochbemötande, men det är svårt att klargöra hur detta samband ser ut. En gemensamslutsats är dock att personalens värderingar och erfarenheter spelar en avgörande roll.De är grundläggande villkor för ett bra bemötande och att personen i frågauppmärksammas som den hela person han eller hon är. Funktionshindret är enbarten aspekt av personen (SOU 1999:21).Inom kollektivtrafiken anger såväl ledningspersoner som busschaufförer attchaufförer har ett stort ansvar i sitt arbete. Förarna har ansvar för resenärernassäkerhet, att hålla körtider, dagskassan etc. men också ansvar i rollen som företagetsansikte utåt. Detta är en vanlig strategi som utgår från att de anställda, genomupplevelsen av att få ansvar, utvecklas på ett sätt som kommer företaget till godo viaökad kundtillfredsställelse. Vad som tenderar att minska effekten är att ansvaret inteåtföljs av befogenheter och inflytande över arbetet. Av intervjuerna med chaufförerframgår att arbetet är förutbestämt och ger litet utrymme som föraren kan påverka.Man är medveten om det ansvar man har, men också om problem som uppstår dåansvaret inte följs av befogenheter. Förarna har gjorts ansvariga för att företagetskunder blir nöjda, men ansvar och befogenheter följs inte åt (Haglund & Stålhammar1999). Om man skall uppnå effekt måste således inte bara förarnas ansvar ochkompetens öka utan även deras befogenheter.För övriga trafikslag varierar personalens utbildning och uppgifter starkt. Flertaletflygplatser har informationsdiskar som är bemannade, åtminstone i anslutning tillavgång och ankomst. Genom ett väl utvecklat system för kodning vid bokning fårpersonal såväl på flygplatsen som ombord på flygplanet kännedom om enpassagerares särskilda behov. För båttrafik finns möjlighet att få personlig assistansvid vissa större terminaler och utbildning av personal i handikappförståelse har skett ibegränsad omfattning. För järnvägsresor har situationen förändrats genomuppdelning av ansvar för stationer och olika tågoperatörer. Detta har skapat enkomplicerad och oklar situation. Självbetjäningsgraden ökar, vilket innebär attmängden tidvis obemannade stationer ökar. Det skapar otrygghet särskilt vidtågförseningar och på kvällar och nätter (Vägverket 2001b).