Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
CLAES WIKLUND<br />
<strong>Nordisk</strong>a rådets tillkomst 47<br />
NORDISKA RÅDETS TILLKOMST<br />
<strong>Nordisk</strong>a rådet firar sitt 60-årsjubileum i år.<br />
Tillkomsten av detta för nordiska parlamentariker<br />
och ministrar unika organ skildras i<br />
denna artikel av Claes Wiklund, som är NT:s<br />
huvudredaktör.<br />
Skribenten var sekreterare i <strong>Nordisk</strong>a rådets<br />
social- och miljöutskott under en tioårsperiod<br />
(1972-82) och därefter den nordiska mittengruppens<br />
sekreterare under de fyra följande<br />
åren fram till 1987.<br />
Utrikesminister Munchs misslyckade försök<br />
När planerna på att etablera ett nordiskt råd på allvar tog form i samband med<br />
<strong>Nordisk</strong>a interparlamentariska förbundets möte i Stockholm i augusti 1951<br />
hade nästan tretton år förflutit räknat från den tidpunkt, då tankarna först<br />
fördes på tal. Redan i oktober 1938 hade den danske utrikesministern Peter<br />
Munch (RV) i samförstånd med statsminister Thorvald Stauning (S) tillskrivit<br />
sina nordiska kolleger för att utröna om intresse fanns för att bilda ett gemensamt<br />
rådgivande organ. Den danske utrikesministern föreställde sig, att det<br />
tilltänkta samrådsorganet skulle bestå dels av utrikesministrarna i Danmark,<br />
Finland, Norge och Sverige samt Islands statsminister, dels av – och det var<br />
innovationen – ett antal representanter utsedda av de fem nordiska parlamenten.<br />
Denna nordiska politikerförsamling skulle samlas till ett årligt möte under<br />
omkring två veckors tid. Vid överläggningarna skulle frågor av gemensamt<br />
intresse tas upp. Formella omröstningar förutsågs inte äga rum. Än mindre var<br />
avsikten att fatta bindande beslut.<br />
Svaren från finländsk, isländsk och svensk sida var positiva. Den norske<br />
utrikesministern Halvdan Koht (A) anmälde dock sina betänkligheter. Man<br />
enades därför om att dryfta den danska samarbetspropån vid ett nordiskt<br />
utrikesministermöte i Helsingfors i februari 1939. 1 Vid detta möte underströk<br />
Peter Munch att avsikten med förslaget om att inrätta ett nordiskt samrådsorgan<br />
inte var att omdana de två gånger om året anordnade nordiska utrikesministermötena.<br />
Snarare föreställde sig den danske utrikesministern att det<br />
nordiska samrådet kunde ske i nya former. I Danmark hade det konservativa<br />
partiet dessutom vid ett flertal tillfällen understrukit, att de nordiska utrikesministermötena<br />
utgjorde ett privilegium för regeringarna.<br />
Utrikesminister Rickard Sandlers (s) positiva inställning till de danska samarbetsplanerna<br />
hade avtagit sedan hösten 1938. Sandler hade kommit fram till,<br />
att möten i vilka en stor krets av personer deltog, lätt kunde stöta på svårig-<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 1/20<strong>12</strong>
Change language