Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen

Krönika om nordiskt samarbete 79
KRÖNIKA OM NORDISKT SAMARBETE
ARKTISKT SAMARBETE I FOKUS
Danmark innehar för sjunde gången ordförandeskapet i Europeiska Unionen.
När unionen nu har problem, somliga menar som Angela Merkel att EU
befinner sig i en existentiell kris, vilar unionen i den danska diplomatins vana
händer.
Det danska ordförandeskapet i EU 1993 ledde fram till de så kallade
Köpenhamnskriterierna i vilka EU:s grundläggande krav på stater som
kandiderar för medlemskap lades fast. Finland, Norge och Sverige förhandlade
då med strävan att bli medlemmar. Finlands och Sveriges medlemskap
godtogs efter folkomröstningar. Norge fick sin fortsatta europapolitiska
förankring via EES-avtalet, ett samarbete som år efter år fördjupas genom
den dynamiska utveckling som avtalskonstruktionen leder till. De demokratiska
konsekvenserna av detta utanförskap i relation till EU:s medlemskrets
i kombination med EES-avtalets kontinuerliga integration av Norge
i EU:s inre marknad, diskuteras nu på grundval av en omfattande rapport
i Norge.
Under det danska ordförandeskapet i EU 2002 togs de avgörande stegen
för att den stora utvidgningen skulle kunna ske av EU till flertalet av de
stater som ännu ett drygt årtionde tidigare hade funnits öster om järnridån.
Estland, Lettland och Litauen kunde så förankras i det särklassigt viktigaste
politiska samarbetet på vår kontinent tillsammans med sju ytterligare stater.
För Norden var de baltiska staternas anslutning till EU särskilt viktig och
flera av de nordiska staterna spelade en viktig roll i de politiska processerna.
Även Polens anslutning blev naturligtvis hälsad med stor tillfredsställelse
i Norden. Polen har nu genom ett skickligt agerande blivit en initiativrik
EU-medlem, en av de viktigaste staterna i unionen, en stat som alla lyssnar
på med respekt.
Utvidgningsfrågan är inte lika mycket i fokus nu. Men för Island, ett nordiskt
land med mycket omfattande historiska band till Danmark, är 2012 års
danska ordförandeskap mycket betydelsefullt. Island vet att förhandlingarna
inte kommer att fullföljas detta år och att folkomröstningen ligger ännu längre
fram. Flera steg bör dock tas nära i tiden, inte minst när det gäller viktiga
kapitel som fiske, jordbruk, miljö och regional utveckling.
Det är de ekonomisk-politiska frågorna som dominerar den politiska dagordningen
i EU under det danska ordförandeskapet. Skuldkrisen och dess
konsekvenser för i första hand eurozonen inom EU har medfört att Berlin-
Paris utgör navet kring vilka de rörelser sker som leder fram till att viktiga
Nordisk Tidskrift 1/2012