Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
54 Claes Wiklund<br />
Statsminister Kekkonen framhöll att det, bortsett från de finländska kommunisterna,<br />
inte fanns någon som inte var beredd att fatta positiva beslut om<br />
Finlands anslutning till <strong>Nordisk</strong>a rådet. 33<br />
Sommaren 1955 fick statsminister Kekkonen uppbära kritik för passivitet<br />
visavi <strong>Nordisk</strong>a rådet i framför allt finlandssvenska och konservativa dagstidningar.<br />
Talman Fagerholm återkom för sin del vid flera tillfällen till tankarna<br />
på en finländsk anslutning till <strong>Nordisk</strong>a rådet. 34 Frågan om det finländska rådsmedlemskapet<br />
kom också att spela en viss roll i presidentvalskampanjen 1956. 35<br />
Den allmänna avspänning som inträtt efter Stalins död 1953 bidrog – i<br />
förening med att de mest pessimistiska farhågorna beträffande <strong>Nordisk</strong>a<br />
rådets funktionssätt kommit på skam – till att minska de politiska riskerna<br />
vid en finländsk anslutning. Det krävdes dock att ett politiskt utspel gjordes<br />
av en auktoritativ finländsk politiker för att det skulle kunna bli något av med<br />
medlemskapet. Detta utspel kom när statsminister Kekkonen tillsammans med<br />
president Paasikivi reste på statsbesök till Moskva i september 1955. Därvid<br />
fördes förhandlingar om återlämnandet av militärbasen Porkkala, som var<br />
belägen bara några mil från Helsingfors, och som Sovjetunionen tillskansat<br />
sig efter krigets slut 1944.<br />
Men inte bara förhandlingarna om Porkkalas återlämnande ledde till ett<br />
positivt resultat i Moskva. Mer eller mindre bakom ryggen på president<br />
Paasikivi aktualiserade Urho Kekkonen inför generalsekreterare Nikita<br />
Chrustjev frågan om finländskt medlemskap i <strong>Nordisk</strong>a rådet. Först tycktes<br />
framstöten ha misslyckats, när premiärminister Bulganin i ett middagstal<br />
återkom till de sovjetiska invändningarna mot ett finländskt rådsmedlemskap.<br />
Efter Bulganins tal följde emellertid ett inlägg från Chrustjevs sida. Han<br />
behandlades de motföreställningar som Sovjetunionen tidigare lagt i dagen<br />
beträffande <strong>Nordisk</strong>a rådet. Urho Kekkonen tog åter upp saken med generalsekreterare<br />
Chrustjev och frågade om han förstått saken rätt om han utgick<br />
från att Sovjetunionen ej längre var motståndare till ett finländskt inträde i<br />
<strong>Nordisk</strong>a rådet. Chrustjev vidimerade att Kekkonen tolkat saken rätt varför<br />
det bara återstod för den finländske statsministern att informera president<br />
Paasikivi – som inte visat någon entusiasm – om saken. 36<br />
Den 7 oktober 1955 förelade Finlands regering en proposition för riksdagen<br />
om anslutning till <strong>Nordisk</strong>a rådet. Regeringen förutsatte därvid – och det var<br />
ett klart uttalat finländskt förbehåll – att "om rådet likväl i strid med rådande<br />
praxis skulle till behandling upptaga sådana frågor, vilka är militärpolitiska<br />
eller kunna leda till ställningstagande i intressekonflikter mellan stormakterna<br />
borde Finlands representanter icke deltaga i handläggningen av dylika frågor."<br />
Den finländska anslutningen godkändes därefter enhälligt av riksdagen<br />
den 28 oktober 1955. 37 När <strong>Nordisk</strong>a rådet samlades till sin 4:e session i<br />
Köpenhamn i januari 1956 kunde rådspresidenten Bertil Ohlin (fp) konstatera<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 1/20<strong>12</strong>
Change language