Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen

Krönika om nordiskt samarbete 81
Att Sauli Niinistö, som också vann en klar seger i andra valomgången,
skulle få flest röster i den första omgången överraskade knappast någon. Det
fanns de som länge spekulerade i att han skulle få en majoritet redan i den
första omgången. Mera överraskande var Pekka Haavistos framgång. Vare sig
sannfinnländarnas Timo Soini eller centerpartisten Paavo Väyrynen kunde
trots väldokumenterad EU-skepsis nå fram till presidentvalets avgörande
framgång. Finland vill tillhöra unionens kärna.
Nu får Finland sin första president från samlingspartiet sedan J.K. Paasikivi.
Det är ett helt annat Finland som Niinistö får presidera i efter Tarja Halonen
än det Finland som Paasikivi överlämnade till U.K. Kekkonen. Det är inte
bara Finland och dess omvärld som genomgått stora förändringar. Även presidentämbetet
har förändrats. Lagen har minskat dess formella makt. Den
nya presidenten har dock uttalat sig så att många väntar sig en icke obetydlig
politisk aktivitet från hans sida. Finlands nordiska förankring förblir hur som
helst självklar också med Niinistö som president.
Arktis i fokus
Det är inte EU som alltid står i fokus i nordiska sammanhang – inte heller om
vi begränsar oss till dess relation till omvärlden. De arktiska frågorna har fått
växande betydelse. Norden är väldigt, väldigt stort. Intresset för det nordiska
har växt mycket och snabbt. Nästa år fyller Barentsrådet 20 år. Arktiska rådet
och EU:s nordliga dimension är än senare nyskapelser. Länder som Kina,
Singapore och Indien visar Arktis och Norden ökat intresse.
Norge hoppas att en ny Kirkenesdeklaration ska lägga grund för
Barentsrådets framtida arbete – 20 år efter det att den ursprungliga deklarationen
antogs vid rådets bildande. Barentsrådet tillkom på norskt initiativ
och motivet var att skapa mera förtroendefulla relationer mellan Norge och
Ryssland tillsammans med Finland och Sverige. Att gränsen mellan Norge
och Ryssland i Barents väldiga hav numera är fastlagd i avtal är inte enda
framgången. I sin senaste utrikespolitiska redogörelse noterade utrikesminister
Jonas Gahr Støre att:
grensepasseringene ved Storskog (den mest betydande norsk-ryska gränspassagen)
har økt fra 8.000 i 1990 til 107.000 i 2005 og nå nesten 195.000 i 2011,
hvor ny månedsrekord ble satt i desember 2011 med 22.700 personer som
krysset denne norsk/russiske grensen.
Sverige hoppas under sitt ordförandeskap i Arktiska rådet få till stånd ett avtal
för att förebygga och samarbeta för att hindra skadeverkningar av oljespill i
Arktis som uppföljning av det första avtalet om räddningssamarbete. Ett fast
sekretariat skapas i Tromsø, flera initiativ tas för att skydda Arktis miljö bättre
och inte minst finns en förhoppning om att en bredare och fördjupad politisk
Nordisk Tidskrift 1/2012