Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen

Nordiska rådets tillkomst 57
(21) Nils Herlitz dagbok 1951-1952, 3.12.195l.
(22) Ibid., 9.2.1952.
(23) Nils Herlitz 1962, s. 15. Utkastet till kommunikétexten återfinns i Herlitz' arkiv: IV:4a.
(24) Utrikesfrågor 1952, s. 33. Förslaget till rådsstadga återfinns på s. 36 ff. Tage Erlander var
inte särskilt entusiastisk över det nya nordiska samarbetsorganet. I en dagboksanteckning den
7.2.1952 skriver han: "Nordiska rådet. Vi tar skitet utan någon entusiasm. I varje fall får inte
norrmännen skylla på oss om det spricker. Min motivering: 'Förslaget betydelselöst om det
realiseras. Livsfarligt om det inte blir av.'" Tage Erlander. Dagböcker 1952. Utgivna av Sven
Erlander. Södertälje 2002, s. 31.
(25) Nils Herlitz. "Nordiska rådet". Statsvetenskaplig Tidskrift 1953:1, s. 6.
(26) Einar Gerhardsen. "For og imod Nordisk Råd", Nordisk Råd i 25 år, s. 21 ff.
(27) Ibid., s. 23.
(28) Jfr John Lyng. Brytningsår. Erindringer 1923-53, Oslo 1972, s. 213 ff.
Lyng uppger i memoarboken att Sven Nielsen, som haft invändningar mot bildandet av ett
nordiskt råd vid mötet i Köpenhamn i februari 1952, ändå sagt sig kunna acceptera tillkomsten
av ett dylikt råd om bara en rimlig del av Høyres stortingsgrupp ställde sig positiv till detta.
Uppgiften att övertyga stortingsgruppens medlemmar i för rådets tillkomst positiv riktning kom
att åvila dess vice ordförande John Lyng som skriver:
"Dermed var jeg på et vis – uten noe ønske fra min side – kommet i en nøkkelposisjon når det
gjalt om vi nå skulle få et nordisk råd eller ikke på dette tidspunkt. For det var helt på det rene
at uten norsk tilslutning ville ikke planene bli realisert." Citatet återfinns på s. 215 f.
(29) Gerhardsen, ibid, s. 20. Geir Hallgrimsson "Kan aldrig blive en nation, men vi er en familie",
Kristeligt Dagblad 21.3.1977.
(30) Eiler Hultin" Da Finland kom med", Nordisk Råd i 25 år, s. 29 f. Finland deltog även
i Nordiska kulturkommissionen, i Nordiska kommittén för friare samfärdsel m.m. samt i
Nordisk Kontakts redaktionskommitté före det formella inträdet i Nordiska rådet 1955-56.
(31) Ibid., s. 26.
(32) Vid ett justeringssammanträde den 20 december 1952 i vilket Hedtoft och Herlitz deltog
tillsammans med sekreterare Jens Møller tog Hedtoft upp en diskussion om försvarspolitik
m.m. Hedtoft förutsåg att planerna på en europaarmé skulle spricka. Inför möjligheten att det
då uppstod nya konstellationer och "om Atlantpakten lossnade, skulle han (dvs. Hedtoft) gärna
ta upp tankarna från 1949". Nils Herlitz' dagbok 1951-52, 20.12.1952.
Vid ett samtal mellan Hedtoft och Herlitz i augusti 1951 diskuterades frågan om det borde
fastslås att det tilltänkta samrådsorganet inte skulle befatta sig med utrikespolitik. På Herlitz'
direkta fråga svarade Hedtoft: "Nej, det er jo netop det som er meningen!" Herlitz ville för sin
del inte lägga alltför stor vikt vid denna, som han ansåg, impulsiva reaktion från Hedtofts sida.
Tidsbilder, s. 345.
(33) Max Jakobson. Den finländska paradoxen. Stockholm 1982, s. 58 f.
Håkan Branders, fd generalsekreterare i Nordiska rådets finländska delegation, har utförligt
beskrivit den finländska anslutningen i "När Finland kom med i Nordiska rådet", Finland i
Norden. Finland 50 år i Nordiska rådet, Larserik Häggman (red), s. 8-15. 2002.
(34) Branders, ibid., s. 13.
(35) Dag Anckar. Partiopinioner och utrikespolitik. Åbo 1971, s. 64 ff.
(36) Urho Kekkonen. Brobygge. Tammerfors, 1969, s. 155 ff. Redogörelsen för spelet bakom
kulisserna beträffande den finländska rådsanslutningen förmedlades i ett tal som Kekkonen höll
som president i Ekenäs i januari 1962. Branders, ibid., s. 13.
(37) Hultin, ibid., s. 30 och Branders, ibid., s. 13.
(38) Nordiska rådets förhandlingar, 4:e sessionen, s. 41.
Nordisk Tidskrift 1/2012