Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen

Statsministrarnas besvärliga relation till massmedia
sitt så kallade infokratital, som Uimonen betraktar som en vattendelare i relationen
mellan statsministern och pressen. På Socialdemokraternas partidag
i juni 1984 beskyllde Sorsa massmedia för att överta den politiska makten
genom att systematiskt förvränga politikernas budskap. Han återkom ofta till
temat och bojkottade till tider public service-bolaget Yle. Till saken hör att
Yle under Sorsas långa epok leddes av socialdemokratiska chefer. När Sorsa
ansåg sig ha blivit felaktigt behandlad dröjde han med att låta regeringen höja
Yles anslag.
Uimonen påpekar att Sorsa förvisso även kunde vara älskvärd i sitt umgänge
med journalister. Men hans känslighet för kritik förvånade journalistkåren,
som tyckte att en rutinerad statsminister borde kunna hantera offentligheten
bättre. Sorsas stora mål på det personliga planet var att bli president efter
Mauno Koivisto och hans besvikelse över att ha brädats av Martti Ahtisaari i
Socialdemokraternas primärval kom han aldrig över. Han ansåg att pressens
agerande bidragit till förlusten.
Av alla de nio statsministrar som Uimonen granskar var det bara Mauno
Koivisto, statsminister 1968-70 och 1979-82, som klarade sig helskinnad i
umgänget med journalisterna. Uimonen framhåller att Koivisto genast i början
av sin första period charmade både tv-publiken och pressen och han är en
av de få statsministrarna som behärskat det så kallade mediaspelet. Koivisto
införde bland annat informella träffar med utvalda journalister i statsministerns
tjänstebostad Villa Bjälbo. På finskt manér ingick bastu, kvällsvickning
och off the record-diskussioner i detta umgänge.
Uimonen påpekar att ingen av statsministrarna haft en klar strategi och
vision för hur pressen ska hanteras, men att Koivisto var skicklig när det gällde
att bygga upp sin egen image. Däremot hade Koivisto till tider ett ansträngt
förhållande till journalisterna under sin tid som Republikens president (1982-
94). Han meddelade redan i samband med att han tillträdde det höga ämbetet
att det blir ett systemskifte när det gäller umgänget med pressen. Efter några
uppmärksammade tv-intervjuer där Koivisto ansåg att hans svar klippts ihop
och därmed inte motsvarade vad han hade sagt, gick han in för att enbart låta
sig intervjuas i direktsändningar.
Uimonen har skrivit en intressant bok där han förutom en genomgång av
statsministrarnas relation till pressen, diskuterar maktförskjutningen i finländsk
politik och massmedias ökade betydelse i dagspolitiken. Texten hade
vunnit på ytterligare en genomläsning eftersom upprepningarna är onödigt
många.
Henrik Wilén
Risto Uimonen. Pääministerin puhuva pää. WSOY, Helsingfors 2011.
93
Nordisk Tidskrift 1/2012