Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
Nordisk Tidskrift 1/12 (PDF 505 KB) - Letterstedtska föreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Nordisk</strong>a rådets tillkomst 51<br />
ländernas parlamentariker kunde samarbeta inom ramen för Europarådet med<br />
företrädare för mera avlägset belägna länder som Turkiet, Grekland, Italien<br />
och Irland, men fortfarande sakna ett eget gemensamt nordiskt debattforum.<br />
De nordiska länderna borde etablera ett samarbetsorgan som höll regelbundna<br />
möten. Utformningen därav borde studeras närmare först. 17<br />
Hedtofts inledningsanförande följdes som avtalat upp av riksdagsledamoten<br />
Nils Herlitz (h). Han anslöt sig i all huvudsak till Hedtofts förslag även om<br />
planerna på att etablera ett permanent organ för parlamentarisk samverkan i<br />
Norden var en nyhet för honom. Herlitz ansåg att en institution av det slag som<br />
Hedtoft förordade borde få en auktoritativ sammansättning, ges möjlighet att<br />
pröva förslag till lagstiftning m.m. på ett tidigt stadium samt vara sammansatt<br />
av personer som var intresserade av ett aktivt nordiskt samarbete. 18<br />
Sedan samtliga talare som yttrat sig i saken utom en, nämligen norrmannen<br />
Sven Nielsen (H), ställt sig positiva till tankarna på att bilda ett nytt nordiskt<br />
samarbetsorgan, föreslog Hedtoft att förslaget borde utredas närmare. De fem<br />
som fick i uppdrag att konkretisera samarbetsförslaget var Hans Hedtoft, finländaren<br />
K A Fagerholm (sd), islänningen Sigurður Bjarnason (Sj.), norrmannen<br />
Oscar Torp (A) samt Nils Herlitz. 19 Arbetsgruppen bestod sålunda av tre<br />
socialdemokrater och två konservativa politiker.<br />
Nils Herlitz utarbetade i skyndsam ordning en promemoria om inrättandet<br />
av ett nordiskt råd. Den skickades ut till arbetsgruppens medlemmar och till<br />
regeringsföreträdare i slutet av augusti 1951. Sedan vissa underhandskontakter<br />
tagits i de berörda länderna avhöll arbetsgruppen sitt första – och enda<br />
– möte i Köpenhamn den 24 oktober. Vid Köpenhamnsmötet var Oscar Torp<br />
ej närvarande. K A Fagerholm lät meddela, att han önskade medverka i det<br />
fortsatta arbetet även om det redan från början stod klart att Finland inte kunde<br />
ansluta sig till det tilltänkta nordiska samarbetsorganet. 20<br />
Från Norge inkom rapporter som tydde på att stämningen där var avvaktande.<br />
Från isländsk sida förelåg inga klara besked om hur man förhöll sig till<br />
förslaget. Endast i Danmark och Sverige var inställningen övervägande positiv.<br />
Det stadgeutkast som Herlitz författat genomgicks, och han fick i uppdrag<br />
att författa en motivering till stadgan för det planerade nordiska samarbetsorganet<br />
med Hans Hedtoft som justeringsman. Enligt tidtabellen skulle förslaget<br />
till stadga med åtföljande motivering behandlas vid ett möte med nordiska<br />
interparlamentariska rådet i Stockholm den 3 december 1951.<br />
Den danska, isländska och svenska inställningen till det nya samrådsorganet<br />
var oproblematisk. Finland hade dock nödgats meddela, att man avstod<br />
från fortsatt aktiv medverkan i förberedelsearbetet. Den norska hållningen<br />
var länge oviss, men sedan beslut om att företa en ytterligare behandling av<br />
förslaget inom de olika delegationerna hade fattats, kunde kommittéförslaget<br />
accepteras också av norrmännen. Bland de ändringar som företogs vid<br />
<strong>Nordisk</strong> <strong>Tidskrift</strong> 1/20<strong>12</strong>
Change language