ÄLSKADE HATADE 14 RÖSTER OM TV - Jesper Stromback
ÄLSKADE HATADE 14 RÖSTER OM TV - Jesper Stromback
ÄLSKADE HATADE 14 RÖSTER OM TV - Jesper Stromback
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ä l s k a d e , h ata d e – 1 4 r ö s t e r o m t v<br />
var inte ifrågasatt. Den politiska diskussionen under de decennier som<br />
följde gällde mestadels reklamens vara eller inte vara – frågan om<br />
Sverige skulle ha reklam-tv, som det med avståndstagande kallades,<br />
debatterades med en hetta som i dag nog är svår att föreställa sig för<br />
den som inte var med.<br />
Det finns ett drag som återkommer i mediernas historia, från<br />
telegrafen och framåt. Det gäller teknikutvecklingens betydelse. Jan<br />
Stenbeck brukade – med något slags sten, sax och påse-metaforik, som<br />
han nog hade fått från USA – säga att politik slår pengar, men teknik<br />
slår politik. Innebörden är att den politiska makten kan tygla kapitalet,<br />
men måste underordna sig den tekniska utvecklingen. Det stämmer<br />
väl på utvecklingen från telegrafi till television, och illustreras<br />
i Jan Stenbecks egna insatser på medieområdet. Den hårda legering<br />
som efterkrigstidens svenska samförståndspolitik på radio- och tvområdet<br />
utgjorde klarade sig väl mot de kommersiella krafter som till<br />
exempel drev frågan om reklam-tv. Men när satelliterna började dyka<br />
upp i skyn krackelerade den. Vändpunkten var när Stenbeckägda <strong>TV</strong>3<br />
ordnade så att dess sändningar kunde tas emot direkt av hushållen via<br />
jämförelsevis små paraboler, en möjlighet som lagstiftaren inte räknat<br />
med. Efter några fåfänga uppkast om att förbjuda parabolantenner,<br />
försök att reglera ”kabel-tv”, med mera, gav politikerna upp sitt<br />
motstånd. I stället lierade de sig med marknadens intressenter för att<br />
rädda det som gick att rädda av statligt inflytande.<br />
På slutet gick det fort. Kulmen nåddes under några dramatiska<br />
veckor kring 1991 års riksdagsval. En parlamentarisk beredningsgrupp<br />
hade synat de intressenter som anmält sig för att, vid sidan av<br />
SVT, få sända reklamfinansierad tv via marknätet. Striden stod mellan<br />
det inte särskilt etablissemangsfähiga <strong>TV</strong>3 och <strong>TV</strong>4, en lightversion<br />
av SVT, med en korporativt väl anpassad ägarmix. Förvåningen<br />
var rätt stor när gruppen några dagar före valet föreslog att koncessionen<br />
borde gå till Stenbeckssfärens förslag. Om det blev verklighet<br />
skulle det sannolikt innebära slutet för <strong>TV</strong>4, som sedan något år sände<br />
över satellit, men vars affärsidé stod och föll med att komma in i marknätet<br />
som den svenska reklam-tv-kanalen. Det blev inget beslut före<br />
valet. Därefter manades intressenterna att jämka sig samman. Enligt<br />
108