MINNE OCH MANIPULATION - Centre for European Studies - Lunds ...

Lagen och Nåden. Tre lärorika minnen
Morton Narrowe
Min mormor var en intelligent men icke läs-och skrivkunnig bondflicka från en
urfattig bessarabisk by i närheten av Svarta havet (nuvarande Moldavien). När hon
1902 lämnade Europa, cirka ett år före den första pogromen i huvudstaden
Kischenev, hade hennes djupt älskade sextonåriga syster redan etablerat sig i
Philadelphia. Själv var hon fjorton år när hon tillsammans med några jämnåriga
kompisar vandrade till Hamburg, varifrån hon sedan med båt tog sig till
Philadelphia i USA. Några år senare gifte hon sig där och fick sex döttrar varav
min mor var den äldsta.
När morfar dog vid 45 års ålder flyttade mormor hem till oss. Hon talade
jiddisch och jag svarade henne på engelska. En vårdag när jag var cirka åtta eller
nio år och vi var på väg att handla något som inte fanns i våra kvarter, ett område
som till cirka 90 procent beboddes av judar, promenerade vi förbi en katolsk
kyrka. Hon gick över gatan, så långt bort från kyrkan som möjligt. Jag kommer
inte ihåg om hon spottade eller inte (en sed som jag många år senare läste om i
böcker om shtetlliv i Östeuropa) men hon uttalade tyst och bestämt några ord, som
jag aldrig har glömt: Joshke Kapandra.
Jag frågade inte vad det var hon hade sagt, inte heller vad dessa ord betyder.
Jag misstänker numera att hon, om jag hade frågat, inte skulle ha kunnat förklara
ordens mening för mig. Hon visste förstås att Joshke var Jesus. Men Kapandra?
Jag tror att hon lärt sig som liten att så säger man när man går förbi en kyrka.
Kyrkans censor under medeltiden tog bort några sidor som hånade
kristendomen i Mesechet Sanhedrin i alla upplagor av Talmud, texter som endast
bevarats i en handskrift som återfanns i München. Jag vill tillägga att censorn hade
missat en berättelse i Tosefta (Tosefta Chullin 2:22-24) där namnet Jehoshua ben
Pandera förekommer.
Bakom dessa berättelser finns en urgammal tradition att Jesus från Nasaret
var ett oäkta barn till en romersk soldat, vars smeknamn var Pantern, d.v.s.
Pandera eller Panthera på grund av dennes mod och djärvhet i strid. Detta rykte
om Jesu far var spritt i vida kretsar och inte begränsat till judarna. Det är omnämnt
och bemött redan under andra århundradet e. Kr i kyrkofadern Origenes skrift
riktad mot den hedniska filosofen Celsus (Contra Celsum 1. 69). Ryktet levde så
27