MINNE OCH MANIPULATION - Centre for European Studies - Lunds ...

frälsningshistorien, ja, till och med som en ersättning för judendom. Detta
skullekunna beskrivas med hjälp av fyra olika modeller:
(a) Den första modellen betonar det väsentliga i kristen ersättningsteologi,
nämligen att kristendomen ersätter judendomen. Levande judendom idag
blir därför en anomali, en abnormitet, en självmotsägelse. Judiskt liv,
judisk kultur, judisk spiritualitet utgör därmed ett hot mot denna modell.
Därför måste modern judendom konstant förtigas, förträngas, förringas,
förlöjligas eller helt förkastas. Judendomen är definitionsmässigt den
mörka bakgrunden till evangeliets ljus: ett rum kan inte vara både ljust
och mörkt på en gång.
(b) Den andra modellen beskriver en inverterad judisk monopolmodell, där
judar anses ha ensamrätt till uttolkning av den hebreiska bibelns texter.
Kristen uttolkning är således felaktig eftersom den inte är identisk med
judisk texttolkning. Ett problem är att denna modell inte tar hänsyn till
judisk mångfald eftersom tidig kristendom i många fall bygger på de delar
av den judiska traditionen som senare tiders judendom av olika skäl inte
själv utvecklade. Ett exempel är det grekiska språkets och den grekiska
kulturens betydelse för tidig kristen terminologi och teologi. Vi glömmer
lätt att Septuaginta, den mest kända översättningen av bibeltexterna från
hebreiska till grekiska, var ett judiskt projekt. 10
(c) I sin bok Middle Judaism: Jewish Thought, 300 B.C.E. to 200 C.E.,
föreslår Gabriele Boccaccini en modell som gör rättvisa år det faktum att
det vi idag kallar judendom och kristendom växte fram inom andra
templets judendom, det han kallar ”Middle Judaism”. Termen tydliggör
att judendomen på Jesu tid går tillbaka på äldre former av judendom
(”Ancient Judaism”), men att den även har haft en fortsättning i senare
former av judendom (”Rabbinism”). 11 Boccaccini vill göra upp med
bruket att tala om judendomen på Jesu tid som ”senjudendom”. Han är
även kritisk mot bruket att använda benämningen ”tidig judendom”, en
term som döljer sambanden mellan de bibliska texterna och senare tiders
spiritualitet. Därför föreslår han alltså begreppet ”Middle Judaism”. Hans
modell är intressant, men hans terminologi har dessvärre knappast varit
inflytelserik.
10
För intressanta synpunkter på Septuagintas betydelse för judar och kristna, se Naomi Seidman,
(2006, s. 37-72).
11 Boccaccini (1991: 24f). I en senare bok (Boccaccini 1998: xiii-xiv) nämner han tre aspekter: ”we
needed to recover the integrity of the period”, ”we needed to recover the pluralism of the period”
samt ”we needed to free the documents from the cages of their corpora.”
41