MINNE OCH MANIPULATION - Centre for European Studies - Lunds ...

36
By Augustine’s period, after three hundred years of vigorous development, this
interpretive anti-Judaism had become a defining feature of orthodox identity and of
orthodox theology. […] These teachings appear throughout every form of early
Christian literature known to us: in epistles, sermons, and commentaries; in
apologies and in learned theological treatises. Eventually, from the early fourth
century on, they echo in the legislation of church councils, in the mosaics
ornamenting basilicas and baptisteries, and in the legal language of the imperial
government. 3
Med Daniel Boyarins ord: ”… much of the work of self-definition of Christianity
in its first several centuries consists precisely of defining what it is to be a
Christian as opposed to what it is to be a Jew.” (Boyarin 1999: 25, kursiv tillagd).
Det finns förvisso andra frågor som skapar enhet över samfundsgränser som i
andra avseenden betraktas som svåra att överskrida: ett aktuellt exempel är
avståndstagande från homosexualitet – och därmed även homosexuella personer –
som i vårt land märkligt nog har fört företrädare för pingströrelsen och den
romersk-katolska kyrkan närmare varandra (se t.ex. Arborelius/Hedin 2008). I
frågor som rör samlevnad finns en djup klyfta mellan det vi för enkelhets skull kan
kalla konservativa och liberala kristna. Annorlunda är det i fråga om synen på
judar och judisk tro. 4 Avståndstagandet från judenhet och judendom förenar såväl
konservativa som liberala kristna. Uppfattningarna om judenhet och judendom har
varit tolkningsgemenskaps-formerande och menings-skapande för såväl liberala
som konservativa. Båda grupperna behöver judar i sina versioner av det teologiska
systemet. Judar reduceras ofta till retoriska gestalter i kristen teologi. Det är därför
det är så svårt att bearbeta dessa stereotyper – de är lika gamla som kristendomen.
Juden blev och förblir den evigt andre i den kristna tankevärlden. Oräkneliga är de
teologiska texter, tal, predikningar, psalmer och kyrkmålningar som styrker detta;
det får i denna artikel räcka med tre belysande exempel:
(a) Ett flagrant exempel är Erik Ewalds bok Från tvång till frihet. I hans
framställning är juden den som inte har rätt förståelse av nåden i den kristna
förkunnelsen: ”Det var förkunnelsen om den oförskyllda nåden som retade
judarna, och det var den förkunnelsen som gjorde att Jesus fick vandra till korset.”
(Ewalds 1982: 31) Ewalds fortsätter: ”Här ser man hur detta folk av sin religion
3 Paula Fredriksen, Augustine and the Jews: A Christian Defense of Jews and Judaism (New York:
Doubleday et alii loci, 2008), xv. Bokens huvudärende är att visa att det finns skäl att hävda att
Augustinus utgjorde ett undantag, se t.ex. s. 352: ”In the changed social context of medieval
Christendom, Augustine’s invocation of Psalm 59, interpreted literally, ultimately would safeguard
Jewish lives”.
4 För en diskussion om fenomenet ”kristen sionism”, se Svartvik (2010: 22-29).