MINNE OCH MANIPULATION - Centre for European Studies - Lunds ...

Nådens gränser. Om universella ambitioner
och partikulära hämskor
Jayne Svenungsson
Under gångna decennier har de europeiska samhällena i hög takt blivit mer
mångkulturella på det faktiska planet, alltmedan de blivit mindre mångkulturella
på det attitydmässiga planet. Denna aningen krassa analys gjordes häromåret av
den amerikanske politiske skribenten och filosofen Mark Lilla (2008), apropå den
europeiska vänsterintelligentians uppbrott från postmodernismens vurmande för
skillnad, identitet och partikularitet.
Det är sant att senare års politiska utvecklingar i Europa skådat en
beklagansvärd och skrämmande återkomst för storvulna föreställningar om en
enhetlig kultur med en enhetlig värdegrund. Ett exempel är det återkommande
talet om ett ”kristet Europa” – en föreställning som förnekar Europas judiska och
arabiska arv, men även dess moderna sekulära arv, det arv som överhuvudtaget
gör det möjligt att flirta med föreställningar om ”postsekularitet” och ”kristna
värden” (se vidare Svenungsson 2012).
Liknande mönster kan skönjas inom delar av den samtida filosofiska debatten
i Europa, där en rad tänkare under senare år efterlyst en ny politisk universalism.
Och det är som sagt denna trend Mark Lilla närmast syftar på. Samtidigt är det
viktigt att inte dra allt över samma kam. I det senare fallet kan man hävda att det
finns fog för diskussionen. Identitetspolitik och premierandet av partikulära
rättigheter har, när allt kommer omkring, inte alltid visat sig vara det bästa medlet
för att främja integration. Aldrig så väl menade ambitioner har inte sällan mynnat
ut i ökad segregering. Slutnotan? En löpande kulturrelativism som till sist eroderar
varje samtal om övergripande ideal och värden för ett samhälle.
Kulturrelativismens dilemma
I en av samtidens mest egensinniga kulturanalyser sätter den franske filosofen
Alain Badiou fingret på detta dilemma. På en och samma gång trogen och otrogen
sitt maoistiska förflutna fångar han med kritisk skärpa det cyniska samspelet
mellan en aggressiv identitetspolitik och en hungrig marknad som villigt profiterar
på våra allt längre drivna särintressen. Kulturrelativismen visar sig med andra ord
61