MINNE OCH MANIPULATION - Centre for European Studies - Lunds ...

kyrka och stat i Bysans och väver samman Bysans och Ryssland. Storfurstinnan
Elisabeth är klädd i vitt, sin favoritfärg, som här i sitt ikoniska sammanhang blir en
symbol för evigheten och inte bara för oskulden.
På ikonens överdel syns en komposition som kallas Deesis, med Kristus som
Pantokrator, Allhärskare, i mitten omgiven av Gudsmodern och Johannes Döparen
på var sin sida och sedan ärkeänglarna Mikael och Gabriel samt apostlarna Petrus
och Paulus. Alla vänder sig i en bönfallande gest mot Kristus, vilket givit namnet
på denna traditionella ikonkomposition. Deesis betyder på grekiska just
bönfallande. Ikonmålarna lägger här till olika ryska helgon på vardera sidorna: Här
återfinns storfurst Vladimir, Boris och Gleb och andra ryska helgon fram till
revolutionen. Här liksom i hymnerna vävs olika tider samman och uppgår i
evigheten. Särskilt i mittendelen av bilden finns ett stillastående som är evighetens
stasis. Längs ikonens kanter finns andra bilder som däremot införlivar ikonen i den
linjära tiden: olika konkreta episoder från kyrkans martyrium.
Klejma
I de små bilderna längs sidorna på ikonerna, som kallas klejma visas de konkreta
martyrierna. Mönster har här fått vara äldre miniatyrer föreställande Zosima och
Savatij, som grundade Solovetskijklostret på 1400-talet. Det är samma
konstnärliga principer som i det gamla ikonmåleriet som här har använts för att
skildra en sovjetisk verklighet. Här finns ett drag av berättande, alltså ett drag av
historisk tid närvarande på ett helt annat sätt än i ikonens centrum. Här kommer
särskilt en klejmo föreställande Solovetskijklostret att närmare analyseras.
I centrum av denna bild ser vi Kristi-Förklaringskatedralen från 1500-talet i
Solovetskijklostret. Hela klostret förvandlades på 1920-talet till ett läger och
katedralen var ett av fängelserna. Fångarna ses i ett valv i nedre delen av kyrkan.
Till vänster avbildas den berömda trappa som leder till Kristihimmelsfärdskyrkan.
Under sovjettiden fungerade denna kyrka som isoleringsavdelning. Trappan som
byggdes för länge sedan i klostret för att visa tidens gång består av 365 steg. Den
kom under Stalintiden att användas som ett avrättningsinstrument. Fångarna bands
och kastades utför trappan. Symbolen för tidens gång förvandlas till en symbol för
lidandet och tidens slut.
Framför katedralen syns en pågående avrättning av kyrkomän. Bödlarna har
mössor, budjonovki, som soldaterna bar i Röda armén, och färgen på uniformerna
skall enligt kyrkans uttydning vara jordens och kärrets färger, för att visa fiendens
demoniska karaktär. Dessa figurer liknar smådjävlarna på Yttersta
Domenikonerna, gevären ser snarast ut som spjut. Moderniteten kan lika litet
avbildas på en ikon som skildras i en hymn. Det är alltså hela tiden gamla motiv
och former som används för att förmedla sovjetmaktens förföljelser av det egna
folket.
79