Läs kartläggningen i åtta kommuner - Nationellt kompetenscentrum ...

anhöriga och tjänstemän ut en tidskrift ”Anhöringen” som är ett forum för
information där anhörigas frågor och synpunkter lyfts fram.
Ekonomiskt stöd i form av hemvårdsbidrag nämndes i tre av kommunerna
som befintligt anhörigstöd. Anhöriganställningar förekom i några av kommunerna
och framställdes också som anhörigstöd.
Praktiskt stöd kunde också ges i kommunerna för att underlätta anhörigas
situation. Hemtjänst med detta syfte nämndes i fyra kommuner och matdistribution
i en kommun. Trygghetslarm och kostnadsfri trädgårdsservice angavs
som anhörigstöd i två respektive en kommun.
Det viktigaste stödet till anhöriga angavs i en kommun vara det som gavs i
relationen med ordinarie äldreomsorgspersonal. I enkäter till chefer inom
äldreomsorgen var det, bortsett från dem som bedrev växelvård och dagverksamhet,
framför allt enheter som bedrev palliativ och medicinskt avancerad
vård som nämnde att de hade ett direkt anhörigstöd. Detta stöd utgjordes
främst av samtal i olika former, ibland i gruppform ledda av kurator samt
efterlevandestöd. I ett par av kommunerna fanns anhörigombud vars roll var
att vara ”ambassadör” och lokal kontaktperson i anhörigfrågor.
Stödet till anhöriga i de olika kommunerna vände sig till de personer som
vårdade eller gav omsorg till en närstående. I några av kommunerna påpekades
att det var vanligast att make eller maka fick stöd och att syskon, barn och
övrig släkt och nätverk inte nåddes i lika stor utsträckning. Det biståndsbedömda
stödet nåddes i kommunerna av dem som beviljats insatserna.
När det gäller statistik över hur många anhöriga som har fått de olika stödformerna
så gick detta oftast inte att ange. Det biståndsbedömda stödet var
det som oftast gick att få fram statistik över, men det var ändå sällan som det
fungerade. I statistiken framgick inte alltid om syftet med insatsen var stöd till
anhöriga och dessutom kunde olika kategorier av anhöriga klumpas ihop. Det
var svårt att särskilja hur många anhöriga som nåddes med stödet eftersom
statistiken ofta angav antal besök et cetera och inte antalet anhöriga. Serviceinsatser
dokumenterades inte annat än kanske i enskilda anhörigstödjares arbetsanteckningar
och anhöriga registrerades inte. Dessutom kunde anhöriga
samtala med anhörigkonsulenter och besöka anhörigcentra utan att uppge
vare sig namn eller andra uppgifter. Enkel pinnstatistik förekom. Inte heller
inom ordinarie vård- och omsorgsverksamheter var det vanligt att statistik
fördes över stöd till anhöriga.
Funktionshinderområdet
Det fanns möjlighet att söka biståndsbedömda insatser enligt LSS och SoL.
Insatser av detta slag var avlösarservice, korttidsvistelse, dagverksamhet, råd
och stöd, kontaktperson, stödfamilj, ledsagare, eftermiddagstillsyn, personlig
assistans, stöd i assistansliknande former, hemtjänst, daglig verksamhet, bostad
med särskild service och anhöriganställning. I kartläggningarna framgår
10