Läs kartläggningen i åtta kommuner - Nationellt kompetenscentrum ...

Frågan om hur utbildningen i anhörigstöd såg ut för personalen besvarades
av två av enhetscheferna där den ena svarade ”ingen” och den andra ”Samtliga
har olika former av systemteoretisk utbildning och lång erfarenhet av att se
att familjer och nätverk är del i systemet och påverkar varandra”.
Uppsala
Anhörigcentrums verksamhet i Uppsala var även avsedd för personer med
beroendeproblematik och missbruk. För information om verksamheten hänvisas
till texten gällande stöd för anhöriga till äldre personer.
Inom öppenvårdsbehandlingen ingick anhörigstöd som en del i verksamheten.
Psykolog och socionom arbetade med detta.
Trappan hade sju årsarbetare: tre socionomer, en socialpedagog, en beteendevetare,
en skötare samt enhetschef. På verksamheten fanns ytterligare en
socionom på 100 procent som var anställd av psykiatridivisionen Uppsala läns
landsting. Tre personer hade grundläggande psykoterapiutbildning och en
person hade psykoterapiutbildning. Sex personer hade tvåårig vidareutbildning
i systemteori. En medarbetare var utbildad i Barnorienterad familjeterapi,
en annan var utbildad i Beardslees familjeintervention. Hela personalgruppen
hade deltagit i olika barngruppsutbildningar samt MI (motiverande intervju).
Fem medarbetare hade gått utbildning i ”Krissamtal med barn som bevittnat
våld i sina familjer” samt Tejpning (en metod där man arbetar med trädockor
för att rekonstruera krissituationer). Flera i personalgruppen hade gått fortbildning
i mäns våld mot kvinnor. Hela arbetsgruppen hade regelbunden extern
handledning av handledarutbildad psykoterapeut (Uppsala kommun
2011b).
I Gottsunda familjeenhet arbetade socionomer och familjebehandlare med
olika ämnesbakgrund och varierande utbildningslängd. De flesta inom personalgruppen
hade påbyggnadsutbildningar i psykosocialt arbete med inriktning
familjearbete motsvarande steg ett (Uppsala kommun 2011a).
Västervik
Anhörigstödet inom individ och familjeområdet var inte formaliserat på
samma sätt som inom äldreomsorgen. Vuxenenheten Vågen var en öppenvårdsmottagning
för personer med missbruksproblem. Anhöriga erbjöds samtal
om de själva tog kontakt. Många anhöriga hörde av sig till vuxenenheten
och kom även dit för att ha samtal både enskilt och tillsammans med sin närstående.
Vuxenenheten hade inte något upparbetat upplägg för anhörigstöd,
utan arbetade med problemen som dök upp och försökte lösa dem på bästa
sätt.
115