Läs kartläggningen i åtta kommuner - Nationellt kompetenscentrum ...

Så här sade en av de anhöriga om avlösningen via ledsagare:
Det är en medmänniska som pratar med honom, för en dialog. De är ganska mycket
ute och åker och tar en fika. Det tycker han är roligt. (Mamma till son med
funktionsnedsättning)
Personkemin mellan ledsagaren och den närstående var viktig för att det skulle
fungera. En av de anhöriga efterfrågade fler ledsagartimmar och upplevde
begränsningar i stödet som gavs:
Jag kan inte koppla av på kommando. Stödet utgår från att man ska kunna göra
det. (Maka till man med Alzheimer)
Enskilda samtal/stödsamtal
En av de anhöriga hade samtalsstöd. Hon sade:
Det är det som jag får för min skull. Som anhörig behöver jag det. Det är mycket
stress och press som påverkar en. Min son får ofta utbrott och det hjälper att få prata
om det. Jag får tips på hur jag kan hantera det och får också andningsövningar.
Jag får hjälp att hitta ny kraft. Att prata om sånt. Det betyder mycket för mig och
det hjälper mig i jobbet med min son. (Mamma till son med funktionsnedsättning)
En annan anhörig berättade att han hade fått frågan, men hade tackat nej då
han tyckte att det var tillräckligt mycket prat om det jobbiga ändå.
Förslag och idéer om utveckling av stödet
De anhöriga hade många synpunkter på hur de önskade att det kommunala
stödet borde utvecklas. Förslag och idéer som framkom i intervjuerna är:
Ökat antal timmar vid anhöriganställning
Höjd lön för anhöriganställning
Pensionsgrundande anhörigbidrag
Möjlighet till avlösning på natten
Framförhållning gällande avlösningsplats
Korttidsboende som är öppet på sommaren
Riktade insatser till yngre personer med demenssjukdom
Information om vilket stöd som finns för anhöriga
Samlat informationsmaterial (med t ex viktiga datum och brytpunkter)
riktat till anhöriga som är ”nya” inför ett funktionshinder.
Skyddsnät när barn med funktionsnedsättning blir vuxna.
Ökad dialog mellan personal och anhöriga, även efter att barnen fyllt
18 år
178