Läs kartläggningen i åtta kommuner - Nationellt kompetenscentrum ...

Avgörande för hur anhörigstödet utformas är hur anhöriga betraktas. Anhöriga
och anhörigstöd som resurs eller belastning diskuterades i flera grupper.
Speciellt i ansträngda ekonomiska lägen fanns det en risk för att inte prioritera
anhöriga.
Ett mer jämlikt anhörigstöd i kommunen, rutiner, mål, handlingsplaner och
kontinuerlig utvärdering efterlystes liksom bättre samordning och tid för reflektion
och uppföljning.
Det fanns i de olika kommunerna specifika stödformer som saknades eller
som behövde förbättras. Exempel på detta var behov av fler föräldrastödsgrupper,
möjlighet att få samtalsstöd nattetid, stöd till barn som lever i utsatthet,
möjlighet att få hjälp med att hämta och lämna barn på dagis samt nätverksarbetet
där anhöriga tas till hjälp för den person som har problemet.
Det kända problemet med att nå ut och svårigheter med information luftades
också i dessa fokusgrupper. Det konstaterades att anhörigstödsverksamheter
inte var kända i hela socialtjänsten. I en del kommuner var det svårt att
rekrytera till anhöriggrupper och ett känt problem var att anhöriga nåddes i
ett sent och onödigt akut läge. Speciellt svårt kunde det vara att nå ut med
information till personer som inte behärskade det svenska språket.
I de flesta kommunerna beskrevs i grupperna att personal behövde utbildning
och kompetensutveckling. Detta kunde gälla alla områden inom individ-
och familjeområdet eller specifika delar som exempelvis de verksamheter som
stötte på barn till missbrukande föräldrar.
Samverkan med andra organisationer och offentlig verksamhet, behövde
ses över i en del kommuner. ”Stuprörstänk” upplevdes som en svårighet.
Sekretessen beskrevs av en del verksamhetsföreträdare som ett hinder i
kontakten med anhöriga. En annan reflektion som gjordes var att sekretessen
kunde hjälpa till för att fokus i samtalet verkligen skulle ligga på den anhöriga.
I flera av kommunerna efterlystes ett mer omfattande och utvecklat anhörigstöd
inom individ- och familjeområdet.
Resultat av enkätundersökning till anhöriga
I de åtta kommunerna skickades totalt 648 enkäter ut till anhöriga och 373
kom tillbaka besvarade. Svarsfrekvensen uppgår till 58 procent. Antalet utsända
enkäter varierar mycket mellan olika kommuner.
Den största delen besvarade enkäter kommer från anhöriga till äldre personer
(222 stycken). Motsvarande antal från anhöriga till personer med funktionsnedsättning
och anhöriga till personer med långvarig sjukdom är 86 respektive
65 stycken. 72 procent av respondenterna är kvinnor och 59 procent
är 65 år och äldre. De allra flesta (74 procent) sammanbodde med den närstående
och andelen makar/makor/ partners uppgår till 58 procent.
25