Läs kartläggningen i åtta kommuner - Nationellt kompetenscentrum ...

derades på arbetsplatsträffar (APT) och anhörigmöten. En person i Skara
menade att utvärdering skedde vid individuella träffar med föräldrar. Till detta
kan läggas att handikappomsorgen hade ett handikappombud som kontinuerligt
utvärderade det stöd som erbjudits i samverkan med bland andra samordnaren
för anhörigstöd inom äldreomsorgen. Dessutom hade man arbetsplatsträffar
och ledningsgruppsmöten där anhörigfrågor diskuterades kontinuerligt.
En särskild arbetsgrupp för anhörigstöd bestående av enhetschefer, handikappombud
och boendeassistenter hade också träffats under ett antal år med
den uttryckliga uppgiften att arbeta med anhörigfrågor på en generell nivå.
Uppdragskontoren i Uppsala frågade i tertial-, screening- och på-platsuppföljning
efter de olika stödformerna och volymerna. Den avgiftsfria avlösningsverksamheten
och anhöriggrupper utvärderades genom årliga enkäter
respektive efter varje genomförd grupp. Det senare gäller även enstaka evenemang
som må-bra-vecka, semestervistelse och liknande. Myndighetskontoret
barn och ungdom sände ut enkäter vart tredje år till en del av sina brukare
med syftet att utvärdera biståndshandläggarrollen. Utifrån resultatet gjordes
handlingsplaner och åtgärdsscheman. Insatser för anhöriga särskiljdes inte
från andra i detta material. Myndighetschefen menade att avlösarservicen i
hemmet är en fungerande insats för föräldrarna eftersom många utökade timantalet
och klagomål sällan förekom. Inom affärsområdet ”Barn, unga & familj”
anordnades föräldraträffar bland annat på korttidsboenden där föräldrarna
fick tillfälle att framföra synpunkter på hur verksamheten fungerade.
Verksamheterna hade också kontakter med intresseorganisationer och fick
genom detta synpunkter och uppdragsgivarna genomförde medborgardialoger.
Anhöriga involverades i utvärderingar av det egna stödet genom att i aktuella
fall vara med i diskussioner, besvara enkäter med mer enligt beskrivningen
ovan. Det finns inte mycket information att hämta från kommunerna gällande
anhörigas involvering i utvärderingar av den närståendes vård/omsorg.
I Borås gjordes det generella uttalandet att anhöriga oftast var involverade i de
närståendes insatser inom funktionshinderverksamheten och att de därmed
kunde påverka utvecklingen av verksamheten. Ett likartat svar erhölls från
Skara där det framhölls att anhöriga alltid involverades i utformandet av vården
och stödet under förutsättning att den närstående godkände det. De anhöriga
fick också vara med på utvärderings- och utvecklingssamtal. Anhöriga
involverades också vid avstämningsmötena och när genomförandeplanerna
reviderades. I Strängnäs svarade två enhetschefer att anhöriga involverades
genom att de bjöds in att delta i uppföljning av beslut, påkallade möten samt
den årliga uppföljningen av genomförandeplanerna. Uppdragsstrateg i Uppsala
för Nämnden för vuxna med funktionshinder angav att om den enskilde så
önskade kunde anhöriga delta i brukarundersökningar. Enligt affärsområdeschefen
för ”Barn, ungdom och familj” följdes alla personliga överenskommel-
94