En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

ser för barn och unga med psykosociala problem
inom primärvården, medan barn- och
ungdomspsykiatrin har detta ansvar i andra
landsting – och få sådana insatser inom primärvården.
Nu följer beskrivningar av de verksamheter vi
redogjorde för inledningsvis i detta avsnitt. Informationen
är hämtad från olika rapporter,
webbplatser, intervjuer och ett antal svar på frågor
som vi skickade ut till Sveriges ungdomsmottagningar.
Sammanställningen är inte en
utvärdering av verksamheterna som sådana,
utan en beskrivning av vad som finns och vad
som erbjuds unga och var de kan hitta stöd och
hjälp i frågor som rör det egna livet, sex och
samlevnad, alkohol och droger, psykiska problem
med mera. I beskrivningen har vi strävat
efter att följa figur 1.3 och därigenom utgå från
en helhetsbild av omständigheter som påverkar
ungas livsvillkor (se s.28).
Fältarbete bland unga
I många kommuner finns en yrkesgrupp som
jobbar med fältarbete bland unga. De kan enligt
Riksförbundet för fältarbete (RIF) kallas fältassistenter,
fältsekreterare, fältsamordnare eller
uppsökare. Fältarbetare har kommunens
uppdrag att vara ute på ”fältet” och fånga upp
unga med problem. I RIF:s nätverk finns idag
cirka 200 medlemmar. Fältarbete bland unga
växte fram på 1950- och 1960-talen. Det skedde
parallellt med att sociala problem relaterade till
ungdomstiden som gängbildning, droger, alkohol
och kriminalitet blev mer synliga i samhället.
Framväxten av en särskild ungdomskultur,
ibland med risktagande kring sexualitet,
alkohol och droger, är en faktor som påverkade
framväxten av utbildade fältarbetare (Andersson
2006).
139
Att som ung röra sig ute och vara med sina
vänner och umgås med dem är en viktig del i
socialisationsprocessen. Bostadsområdet är
kanske den viktigaste platsen där unga träffar
sina vänner utanför skolan. Därutöver spelar
offentliga mötesplatser som korvkiosken,
fritidsgården, ungdomens hus och liknande, en
central roll i ungas liv. Unga vill ha mötesplatser
där de kan vara tillsammans med andra och
umgås, prata och ”hänga med polarna”, helst
utan vuxna. Om det inte finns sådana platser
kommer unga att hitta egna – och inte alltid de
som ur risksynpunkt är de mest säkra att vara på.
Sergels torg i Stockholm och Nordstan i Göteborg
är exempel på centrala platser med mycket
social problematik där unga också rör sig och i
vissa fall kan knyta kontakter med vuxna som
langar alkohol och säljer droger. Det finns idag
också fritidssysselsättningar som har gatan som
bas: streetbasket, skateboard, inlines och graffiti.
Utöver gatan så kan varuhus, gallerior och
caféer vara viktiga platser där unga träffar sina
vänner. Unga över 18 år går också på pubar och
dansställen. Flera städer har idag ett nöjesorienterat
stadsliv som riktar sig till unga i åldern
20–25 år (Andersson 2006). I den intervjuundersökning
som Malmös unga har gjort
av ungas fritidssysselsättningar och trygghet
som finns i kapitel 12 så framkommer det att
unga finns på platser i det offentliga rummet,
men att detta rum inte alltid är säkert för dem.
I vissa fall inte heller bostadsområdet – något
som bidrar till otrygghet och rädsla. För de som
är under 18 år finns det fortfarande relativt få
mötesplatser utanför hemmet där de på kvällar
och helger bara kan vara tillsammans med sina
vänner. Det finns också få drogfria dansställen
för unga under 18 år eftersom det inte är lönsamt
att driva sådana ställen när ingen alkohol
säljs.