En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

cinska problem. Det är också viktigt att ha medicinsk
kompetens för att skapa trovärdighet
kring att det är ”hälsovård” som bedrivs.
Till skillnad från andra verksamheter där unga
ska söka stöd och hjälp bygger studenthälsovårdens
verksamhet på studentinflytande. Det
finns bra förutsättningar för detta eftersom studentkårerna
tidigare hade ansvaret för verksamheten.
Som vi tidigare har nämnt är en av
de riskfaktorer för hälsa som finns i studentmiljöer
alkohol. I en studie som gjordes vid
Växjö universitet 2001 uppger nästan hälften
av både manliga och kvinnliga studenter i åldern
20–24 år att de hade ökat sin alkoholkonsumtion
sedan de började sina studier (Alkoholkommittén
utgivningsår saknas). Högskolan är
en alkoholtillåtande miljö och enligt Elisabet
Flennemo är det viktigt att få med sig studenterna
om det ska bli en förändring av antalet
riskkonsumenter. Studenthälsovården kan
driva förebyggande insatser i samverkan med
studentkårer, till exempel kring ansvarsfull
alkoholhantering, men samverkan försvåras av
att kåraktiva byts ut varje läsår, att studentkårernas
verksamhet delvis finansieras genom
PUB-verksamhet, att studenterna studerar dagtid
och är föreningsaktiva på kvällen och att det
saknas metoder (Alkoholkommittén 2005).
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är kritiska
till att innehållet i studenthälsovården
varierar mellan olika lärosäten och även till att
det saknas samordning, riktlinjer och mål för
verksamheten. De lyfter också behovet av
kompetensutveckling eftersom personalen
möter studenter med olika förutsättningar och
behov. I rapporten Stoppa pressarna! – 17 punkter
för att minska den psykiska ohälsan bland studenter
föreslår SFS bland annat att:
149
tillräckliga resurser till studenthälsovården
säkerställs
ett nationellt resurscentrum för studenthälsovården
inrättas
nationella mål och riktlinjer för studenthälsovården
fastställs (Sveriges förenade
studentkårer 2006).