En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om man sammanfattningsvis ser till våra<br />
hälsoindikatorer framstår skillnaderna mellan<br />
unga med svensk <strong>och</strong> utländsk bakgrund samt<br />
mellan unga som är födda i eller utanför Sverige<br />
som små eller obefintliga. Den registerbaserade<br />
statistiken som redovisades i tabell 3.9 <strong>och</strong> 3.10<br />
visar dock att det bland dem som är födda utrikes<br />
<strong>och</strong> bland dem som är födda i Sverige med<br />
föräldrar som invandrat till Sverige finns skillnader<br />
beroende på i vilken del <strong>av</strong> världen som<br />
man har sin bakgrund. Den visar att grupper <strong>av</strong><br />
unga med bakgrund i vissa delar <strong>av</strong> världen har<br />
en något bättre <strong>hälsa</strong> än unga med svensk bakgrund,<br />
samtidigt som grupper <strong>av</strong> unga med bakgrund<br />
i andra delar <strong>av</strong> världen har en sämre<br />
<strong>hälsa</strong>. Denna heterogenitet bland de unga med<br />
utländsk bakgrund blir osynlig om alla med<br />
utländsk bakgrund slås samman till en enda<br />
grupp.<br />
<strong>En</strong> viktig fråga när det gäller uttaget <strong>av</strong> läkemedel<br />
mot psykiskt relaterade besvär är i vilken<br />
utsträckning skillnaderna kan förklaras <strong>av</strong><br />
kulturella skillnader i synen på psykisk sjukdom<br />
<strong>och</strong> i synen på användandet <strong>av</strong> läkemedel<br />
snarare än <strong>av</strong> reella skillnader i <strong>hälsa</strong>. Det är<br />
också tänkbart att skillnader i läkemedelsuttag<br />
kan förklaras <strong>av</strong> resursmässiga skillnader mellan<br />
de olika grupperna <strong>av</strong> unga. De somatiska<br />
<strong>och</strong> psykiska diagnoserna från slutenvården<br />
framstår här som något träffsäkrare indikatorer<br />
för <strong>hälsa</strong>n. För dessa diagnoser blir slutsatsen<br />
att det förekommer skillnader mellan grupper<br />
<strong>av</strong> unga med bakgrund i olika delar <strong>av</strong> världen<br />
men på det stora hela är dessa skillnader ganska<br />
små.<br />
80<br />
Geografisk hemvist<br />
Inte minst för unga är det viktigt i vilken typ <strong>av</strong><br />
ort man är bosatt. Förutsättningarna att förverkliga<br />
sig själv är beroende <strong>av</strong> den miljö som man<br />
växer upp i. Utbud <strong>av</strong> fritidsaktiviteter <strong>och</strong> andra<br />
typer <strong>av</strong> sociala mötesplatser är exempel på<br />
viktiga omständigheter som varierar beroende<br />
på var i landet man bor. Sannolikheten att exponeras<br />
för olika hälsorelaterade risk- eller<br />
skyddsfaktorer kan också antas variera mellan<br />
olika typer <strong>av</strong> orter i Sverige.<br />
Statistiska centralbyrån konstaterar att det<br />
finns flera skillnader mellan tät- <strong>och</strong> glesbygd<br />
som kan ha betydelse för <strong>hälsa</strong>n. I storstäder är<br />
det till exempel vanligare än i glesbygd att man<br />
har hög utbildning <strong>och</strong> där finns också en större<br />
andel tjänstemannayrken. I glesbygd är arbetaryrken,<br />
men också arbetslöshet, vanligare. I glesbygd<br />
har man också längre <strong>av</strong>stånd till exempelvis<br />
sjukvården men däremot närmare till<br />
naturen (SCB 2006b).<br />
Statistiska centralbyrån använder en indelning<br />
som grundar sig på befolkningstäthet.<br />
Jämförelsen gäller tre slags orter: storstadsområden,<br />
större städer <strong>och</strong> övriga områden. Statistiska<br />
centralbyrån drar slutsatsen att jämförelsen<br />
som gäller åldern 16–84 år inte visar på<br />
särskilt tydliga mönster. Vissa typer <strong>av</strong> hälsorisker<br />
är något vanligare i glesbebyggda områden<br />
<strong>och</strong> andra i storstadsområden. Långvariga sjukdomar<br />
som medför svåra besvär samt besvär <strong>av</strong><br />
värk är vanligare i mindre tätbebyggda delar <strong>av</strong><br />
landet. Psykiska besvär tycks vara något vanligare<br />
i storstadsområden (SCB 2006b).
Change language