En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
individuella programmets utformning <strong>och</strong> villkoren<br />
för elever som hoppar <strong>av</strong> i förtid.<br />
Beskrivningen baseras på intervjuer med representanter<br />
ifrån de olika städernas skol- <strong>och</strong><br />
utbildningsförvaltningar, studiebesök i några<br />
skolor, intervjuer med elever <strong>och</strong> rektorer samt<br />
tryckt material som inspektionsrapporter, kvalitetsredovisningar<br />
<strong>och</strong> skolplaner. Tillvägagångssättet<br />
varierar mellan de olika kommunerna<br />
beroende på praktiska omständigheter.<br />
Stockholm<br />
Utbildningsförvaltningen har numera ansvaret<br />
för både gymnasie- <strong>och</strong> grundskolan i Stockholms<br />
stad. Tidigare tillhörde grundskolan<br />
stadsdelsförvaltningarnas ansvarsområde, men<br />
från <strong>och</strong> med läsåret 2007/2008 ligger även<br />
grundskolan under utbildningsförvaltningens<br />
ansvar. Gymnasieskolan har omkring 18 000<br />
elever i 31 kommunalt drivna gymnasieskolor.<br />
Fristående gymnasieskolor har omkring 12 200<br />
elever, i 58 enheter (Utrednings- <strong>och</strong> statistikkontoret<br />
i Stockholms stad 2007).<br />
Vårterminen 2006 var 90 procent <strong>av</strong> eleverna<br />
i Stockholms stads grundskolor behöriga att<br />
söka till gymnasieskolans nationella program.<br />
Andelen behöriga var högst i Bromma <strong>och</strong> innerstaden,<br />
omkring 95 procent, <strong>och</strong> lägst i nordvästra<br />
Stockholm samt i Skärholmen, omkring<br />
80 procent enligt statistik från SCB/USK. Bland<br />
elever med svensk bakgrund var 94 procent<br />
behöriga till de nationella programmen, jämfört<br />
med 77 procent bland elever med utländsk<br />
bakgrund (elever födda utomlands samt elever<br />
födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands).<br />
Övergången till högskolan följer<br />
samma mönster. Upp till 70 procent <strong>av</strong> eleverna<br />
som gick ut gymnasieskolan våren 2003 i Brom-<br />
275<br />
ma, Norrmalm <strong>och</strong> Östermalm hade inom tre<br />
år påbörjat högskolestudier, jämfört med omkring<br />
40–45 procent i Farsta <strong>och</strong> Hägersten-<br />
Liljeholmen (www.stockholm.se/usk).<br />
Fysisk <strong>hälsa</strong><br />
För att gymnasieskolan ska kunna främja elevernas<br />
fysiska aktivitet enligt läroplanens intentioner<br />
krävs att det finns möjlighet att ha idrott<br />
<strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> på schemat. Men idag är regeln att<br />
det finns undervisning i ämnet idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
endast under de två första gymnasieåren. <strong>En</strong> <strong>av</strong><br />
Stockholms gymnasieskolor, Brännkyrka gymnasium,<br />
schemalade b-kursen i idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
över både år 2 <strong>och</strong> år 3, <strong>och</strong> eleverna kunde därmed<br />
ha fysisk aktivitet regelbundet under sin<br />
skoltid under samtliga tre gymnasieår. Men skolan<br />
fick återgå till att endast ha idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
under de två första gymnasieåren, efter att ha<br />
fått en anmärkning vid Skolverkets inspektion.<br />
Ett annat problem med skolans uppdrag att<br />
främja fysisk aktivitet är att många gymnasieelever<br />
har hög frånvaro från idrott, eller är passiva<br />
bänksittare under lektionerna. Utbildningsförvaltningen<br />
har undersökt fenomenet<br />
<strong>och</strong> funnit att det finns olika skäl bakom passivitet<br />
under idrottslektionerna. Många flickor<br />
med invandrarbakgrund vill inte byta om i<br />
gemensamma omklädningsrum <strong>och</strong> därför<br />
sitter de på bänken istället för att delta i idrottsaktiviteterna.<br />
Men bristen på enskilda omklädningsrum<br />
behöver inte vara ett hinder, om lärarna<br />
<strong>och</strong> skolan är mer flexibla i hur de lägger<br />
upp undervisningen. Vissa <strong>av</strong> stadens invandrartäta<br />
skolor lyckas få med alla elever i idrottsundervisningen.<br />
De anställda på utbildningsförvaltningen<br />
berättar om flickor i burka som<br />
är med de andra <strong>och</strong> spelar landhockey. Vill<br />
elever inte byta om i ett gemensamt omklädningsrum<br />
får de hoppa över duschen.
Change language